- allt okej? frågade hon, och jag nickade lätt. Hon gjorde tummen upp och vi fortsatte gå mot  hennes hus. Det var varmt ute, och snart var det sommarlov. eftersom jag börjat i slutet av teminen. de skulle bli huuuuur nice som helst, Det sommaren skulle tillbringas mycket med Felix, mycket med Felicia och massor ute hos Alice. Det skulle bli grymt. Vi gick in i Felicias hus, ingen var hemma. vi gick direkt in i hennes rum och slog på första filmen, började proppa i oss godiset och skrattade åt filmen. 

---

Sagas Perspektiv

Jag gick nervöst mot min ytterdörr. Jag skulle hem igen, hade inte sett mamma eller pappa på två dagar, och dom var sjukt arga på mig. Vilket jag kanske förstog, men, jag orkade inte med deras tjat och regler. Jag tog ett djupt andetag och öppnade dörren, klev in och drog av mig skorna.

- hallååå, skrek jag samtidigt som jag ställde ner väskan på golvet. 

- jaså, nu passar det att komma hem?! skrek mamma uppifrån. Jag hörde hur hon började gå neråt. jag lutade mig mot vägen med armarna i kors. 

- mhm. mumlade jag när hon stog framför mig.

- jag tänker ta det här snabbt och smidigt. sa mamma allvarligt och även pappa kikade ut huvudet från sitt arbetsrum.

- Vi måste prata om dethär Saga, sa han och reste sig och gick mot hallen. 

- ja, prata på ni. sa jag ointresserat.

- Jag hoppas att du redan vet vad du har gjort fel. sa pappa försiktigt.

- igentligen inte. det var du som slängde ut mig, sa jag och kollade på mamma. Hon blängde argt på mig, skulle precis säga nåt, men pappa hann före.

- Nu tar vi det lungt, löser dethär på ett bra sätt. sa han och tystade ner mamma. 

- utegångsförbud, vilket innebär inga vänner, ingen Felix och ingen data. sa mamma snabbt. jag kollade chockat på henne, trodde aldrig hon skulle ge mig utegångsförbud. mitt liv var över.

- du skojar med mig?! sa jag chockat.

- Saga... du måste förstå att du har gjort fel. Sa pappa och kom för att ge mig en kram. jag puttade bort honom och höjde ögonbrynen.

- Ni är ju helt dumma i huvudet! Jag tänker förfan inte ha utegångsförbud! Jag gör vad jag vill! Skrek jag och stampade med foten i marken.

- inte dendär tonen! Röt mamma och jag kände hur jag blev ännu argare. Vad betydde dethär?! Vadå ingen Felix? Dom kunde vill inte styra över mig såhär? 

- Ni kan inte göra såhär! Sa jag med gråten i halsen.

- johodu, det är precis vad vi gör. och om du inte följer reglerna blir det bara ännu värre ska du veta. Sa mamma och la armarna i kors.

- Det är bara några veckor. du klarar dig. sa pappa och försökte låta snäll.

- NÅGRA VECKOR?! skrek jag.

- Och det blir bara mer om du håller på och skriker sådär! sa mamma argt. Jag kände tårarna bränna bakom ögonlocken, sprang upp för trappen och upp i mitt rum. Jag la mig på sängen och skrek i kudden. Det kunde inte vara sant. utegångsförbud. Ingen Felix. Ingen Felicia. Ingen Alice. Jag hatar mitt liv. Jag tog upp mobilen och smsade Felix.

"utegångsförbud i några veckor, great, kommer inte kunna träffa dig på jättelänge. skitföräldrar" skrev jag och skickade iväg. jag fick svar direkt. "du dirver?!?!?!? Men ta det lungt hjärtat, jag lovar, du kommer träffa mig ändå." stog det. vad menade han? det skulle inte gå. "Vad menar du? dom kommer döda mig." skrev jag snabbt samtidigt som jag började gå in mot badrummet. jag behövde dusha, jag var superäcklig efter att ha andvänt samma kläder och inte duschat alls på några dagar. min mobil fick ett sms igen och jag kollade vad det stog. "Du får väll smyga ut till mig på natten eller nåt haha, vi löser det, promise." ja läste smset och suckade, samtidigt som jag satte mig på golvet och började ta bort sminket. Jag gjorde alltid så närj jag skulle ta bort mitt smink, satte mig ner på golvet. ingen aning om varför haha. "Felix... det kommer bara bli värre om dom får reda på nåt!" skickade jag iväg. "Jag kommer om 5, jag hoppar in genom ditt fönster :*" Skickade han tillbaks. jag skrattade åt smset och drog av mig strumporna. "hahahahha nej, jag ska duscha nu. och mamma å pappa kommer märka" jag drog av mig resten av kläderna och lindade en handduk runt min kropp, satte mig ner på toalettstolen. "Men snällaaa dåå, jag saknar ju dig babyyy" jag log av smset. vi hade knappt vart från varann i 2 timmar. "okejdå, saknar ju faktiskt dig ocksååå. men ska duscha nu, smsar dig snart! :*" Jag la mobilen på bänken och hoppade in i duschen. Jag duschade varmt, tvättade håret och klev ur duschen. När jag var klart tog jag upp mobilen igen och kollade. 5 meddelanden från Felix. jag skrattade och läste. "men jag kan ju duscha med dig ;))))" "halllååå kan jag komma snart eller" "du duschar ju i 9238749247 år" "jag står utanför ditt hus" "hur ska jag komma upp till fönstret?" Jag skrattade, gick in i mitt rum och kollade ut genom fönstret. Han satt där på gräset och höll på med mobilen. Jag tog upp min och svarade. "hahahha baby, ta stegen på baksidan :* jag väntar på dig" skrev jag, la undan mobilen och tog på mig mjukisar och ett linne. jag sprang in på toan och fönade håret lite snabbt, sen hörde jag hur det knackade på fönstret. jag kollade ut och såg Felix glada ansikte. jag skrattade, sprang och låste min dörr och öppnade försktigt fönstret.

- haha hej på dig, sa jag, böjde mig ut genom fönstret och gav honom en kyss. Felix besvarade kyssen,klev försiktigt in genom fönstret och ner på golvet. 

- Hej Honey, sa han när han var inne. han gick fram mot mig, kramade om mig hårt och kysste mina läppar. Jag blundade, han var det bästa som hänt mig.  jag släppte kyssen, gick för att stänga fönstret.

- Så... varför utegångsförbud? och lixom, hur länge? Frågade han och satte sig ner på sängen. jag suckade.

- asså jag vet inte... antagligen för att jag typ rymde hem till dig... å sen Felicia, och för detdär matkriget... och för att min mamma är allmänt dum i huvudet och överreagerar på allt. sa jag bittert och satte mig ner på sängen bredvid Felix.

- vad får du göra då...? frågade han och la sin ena hand på mitt knä. jag kände en rysning glida genom hela kroppen av det.

- ingenting. inte träffa vänner, inte träffa dig, ingen data... som tur är fick jag ha mobilen iallfall. sa jag och la mig med en duns ner på sängen.

- du. vi kommer träffas ändå. okej? sa han och jag nickade.

- och sen kommer vi ju ses i skolan också. instämmde jag och började pilla på min nagel.

- exakt. sen kommer jag rymma till dig varje natt. för det är väll okej? jag flinade.

- absolut, sa jag och skrattade. han la sig över mig, kysste mig mjukt.

- du vet att jag älskar dig va? viskade han mot mina läppar. jag log och kysste honom igen. han släppte kyssen, och våra näsor snuddade lätt vid varandra. vi bara låg så, och kollade rakt in i varandras ögon. Tänk att felicia skulle ha så rätt. det var ju omöjligt att inte falla för Felix Sandman.

 

Jag vaknade av att väckarklockan ringde. jag suckade, reste mig och stängde av den. kollade mig yrvaket omkring i rummet. en lapp låg på golvet, jag tog upp den och läste. "Godmorgon finaste. du somnade igår, men jag tänkte att det kanske inte var så smart om jag sov kvar, så jag är hemma nu. vi ses i skolan, loveu." Jag log av lappen. han var så söt. Jag gick in i badrummet, drog av mig kläderna från gårdagen, varför skulle jag alltid somna utan att byta om och så först? jag hoppade in i duschen och duschade av mig i kallt vatten, vilket verkligen var det bästa man kunde göra om man var trött på morgonen. sedan fönade och plattade jag håret, sprang in till mitt rum och drog på mig en grå tröja och en vit spetskjol. jag tog min nessäsär, hällde ut allt smink på sängen och började sminka mig. jag älskade att sitta i sängen och sminka mig, det var lixom så mycket mysigare. När jag var klar sprang jag ner i köket, mamma satt vid bordet med tidningen framför näsan och pappa, som vanligt, i arbetsrummet.

- går du nu? frågade mamma och lyfte blicken från tidningen. 

- mm. mumlade jag och jag öppnade dörren. usch. det regnade. jag vände in igen och hämtade ett paraply, sedan gick jag ut. det var kallt, så jag huttrade till och gick snabbare mot skolan. Felix kunde inte skjutsa mig idag, eftersom jag hade sovmorgon på fredagar och började ca en timme senare. Jag såg hur jag började närma mig skolan, småsprang den sista biten, fällde ner paraplyet och sprang in i porten. puh, mitt hår såg helt okej ut fortfarande. Jag kollade virrigt på schemat som jag hade i mobilen. slöjd, det hade jag med Felix, eftersom båda hade valt träslöjd. Jag gick mot slöjdsalen, klev in i klasrummet där folk redan satt. Jag såg Felix sitta i ena hörnet med en tjej bredvid, det var samma tjej som gått fram till mig för några dagar sen... Hon som påstatt att felix var hennes. Felix satt och kollade ut genom fönstret, medan tjejen babblade på. jag gick fram och ställde mig mittemot Felix. 

- hej älskling. sa jag och kysste han snabbt. jag såg hur tjejen bredvid stirrade chockat.

 - vad håller du på med?! skrek hon och reste sig från bordet. jag kollade på felix, han såg arg ut.

- kysser MIN kille. sa jag med betoning på ordet min. jag såg hur tjejen knöt sina nävar.

- Precis som jag redan sagt till dig, så är han min. mumlade hon argt och reste handen.

- tyvärr, jag är inte din. Jag är Sagas. sa felix och reste sig för att gå därifrån. precis då slog tjejen till mig rakt på kinden, jag kände hur det sved till, och Felix vände sig snabbt om mot tjejen.

- vad fan?! skrek han och puttade henne bakot. Hon kollade chockat på Felix.

- vadå?! tror du att det är okej att andra tjejer bara kysser dig sådär?! sa hon surt och la armarna i kors. jag drog handen löst över kinden, shit, det sved verkligen. 

- rör du henne en gång till dör du! Fattar du det?! skrek Felix och puttade henne igen. hon kollade argt bort. Felix tog tag i min arm och drog med mig ut från slöjdsalen. allas blickar var vända mot oss. 

- Är du okej?! frågade han när vi kom ut från klassrummet.

- jadå, det är lungt. sa jag och nickade försiktigt.

- säker?! sa han och drog försiktigt med handen över min kind. även om det var några minuter sen hon slagit mig, gjorde det fortfarande ont. jag klämmde fram ett leende.

- Felix, jag är okej. sa jag allvarligt och han kollade oroligt på mig.

- din kind är helt röd. lovar du? eller säger du sådär bara för att jag inte ska döda dendär tjejen? sa han och log försiktigt. jag skrattade.

- Vi borde bara inte bry oss. okej? och min kind är helt okej. det går över snart. 

- bra, sa han och kysste den andra, oskadda kinden.

- jag ska bara gå och sminka för det, sa jag och han nickade och följde efter mot toan. jag ställde mig framför spegeln och plockade fram pudret ur väskan. drog försiktigt med borsten över kinden, det täckte väldigt bra. 

- ser det okej ut? frågade jag och kollade på Felix som stog bakom mig med händerna på mina höfter.

- du är supersnygg. sa han och pussade mitt huvud. jag log och vi gick tillbaka mot slöjdsalen.