OUR LOVE DEL 99
Tidigare
Dagen gick fort och jag kände hur jag blev mer och mer irriterad på Felix ju mer tiden gick. Hans elaka kommentarer och dryga blickar han gav Eros, dom fick mig att vilja slå till honom. Visst, han hatade Eros, men han kunde väll åtminstonde försöka bete sig. Jag skakade bort min irritation och fokuserade på läraren istället. om bara några minuter var lektionen slut, och då skulle vi till grönan och bara ha kul. Felicia och Eros hade kommit bra överäns, vilket Omar verkade störa sig rejält på. Jag tyckte nästan lite synd om honom, eftersom Felicia bara helt plötsligt börjat ignorera honom.
Vi hade gått runt på grönan i några timmar och hunnit med dom flesta roliga karusellerna, jetline, twister, kvasten, slänggungorna, och spökhuset vilket var ungefär det läskigaste som hänt mig, Jag har aldrig vågat gå där men som Felicia sa är hon bra på att övertala. Jag hade i princip klämmt sönder Eros hand när vi kom ut, och nu ville dom få med mig på insane.
- Jo, min kompis har födelsedagsfest och jag undrar om du typ... vill komma med? frågade jag och hon kollade tveksamt på mig.
- Men... jag känner ju inte honom? sa hon fundersamt.
- Och? du känner mig, nästan. sa jag med ett flin. Hon skrattade till.
- Jag vet inte... Det kommer vara jag och massor främlingar, är det äns okej att jag kommer? jag menar, på en främlings födelsedagsfest...
- Snälla! Jag lovar, det är okej. Du är där med mig hela tiden. sa jag och hon rynkade på näsan.
- Om du lovar att jag inte blir ensam. sa hon och jag nickade.
- pinky promise? frågade jag och sträckte fram mitt lillfinger. Hon krokade fast det med sitt och log stort.
Sagas Perspektiv
Sagas Perspektiv
Jag fumlade med nyckeln en stund tills jag tillslut fick upp dörren. Med ett litet leende kollade jag bak på Eros och gjorde en gest med armen att han skulle gå in. Strax efter honom gick jag och stängde dörren efter mig.
- japp, här bor jag. sa jag och Eros kollade sig omkring i vår lilla hall.
- mysigt! Sa han och vi drog av oss skorna. Jag gick före honom och visade alla rummen i huset. Vi hade träffats för nån timme sedan och tagit en fika tillsammans, och vi hade berättat allt som hänt under tiden vi inte träffats. jag hade berättat allt om Felix och Oscar, och han hade berättat om allt möjligt, som om att dom hade köpt en hund tillexempel. När jag visat Eros hela huset gick vi tillbaks in i köket.
- Vill du ha något att äta? frågade jag och öppnade kylen. Eros slog sig ner vid vårt köksbord.
- De är lungt, svarade han och jag drog fram en halv vattenmelon.
- inte äns lite melon? frågade jag tog fram en skärbräda. jag började skära melonen i små bitar som jag la upp på ett fat.
- Jo, okejdå. Lite melon kan jag ta, svarade han och jag gick in till vardagsrummet.
- Kom, vi sätter på teven. sa jag och hörde hur Eros kom gåendes bakom mig. Jag ställde ner melonfatet på bordet och satte igång teven, sedan slog jag mig ner i soffan med en filt runt mig. Eros slog sig ner bredvid mig i soffan och började prata.
- Imorgon, kan inte jag få följa med dig till skolan då? eller ja, om skolan tar emot gäster? lixom vet inte vad jag annars ska göra, började han och jag avbröt.
- såklart du kan följa med! Sa jag och Eros log.
- nice, sen efter skolan, kan vi inte typ göra något askul då? Jag har inte vart i Stockholm på typ ett år.
- Kan vi inte dra till grönan då? frågade jag glatt.
- Grönalund?
- Ja! Vi får säkert med oss Felicia också, hon är jätteshysst. sa jag och Eros nickade.
- Absolut! Det skulle vara askul. sa han och jag log.
- Då bestämmer vi det, imorgon blir det grönan! Sa jag glatt. Eros skulle precis öppna munnen och svara när ytterdörren öppnades.
- Hallå? ropade mamma från hallen.
- Vi är här inne! svarade jag och mamma kom in i vardagsummet.
- Nämen hej Eros! Sa hon glatt.
- Hejhej, hälsade Eros trevligt tillbaka.
- Ehm jag ska åka och träna nu men pappa skulle försöka hinna hem till klockan 7 så fixar han något att äta, blir det bra? frågade hon och jag nickade.
- När kommer du hem? frågade jag och mamma ryckte på axlarna.
- det beror på. Men vi ses ikväll i alla fall. sa hon och försvann upp för trappen. Jag vände blicken mot teven igen och fortsatte kolla på programmet som stog på.
Felix Perspektiv nästa dag
Jag gick glatt in i skolan och svängde in mot min korridor. Mitt humör var på topp eftersom jag fyllde år imorgon, och min fest skulle bli såååå bra. Mamma skulle åka bort så jag skulle få hela huset för mig själv, och typ i princip hela skolan skulle komma. Alla snackade om det, hur lyckat det skulle bli och hur kul alla skulle ha. Jag gick genom korridoren och precis när jag kom fram till mitt skåp fick jag ögonkontakt med en person som jag inte sett på månader, killen jag hatade mest av allt. Jag frös till is och ett stort flin placerades på hans läppar. Vad i helvete gjorde han här?! Han började gå mot mig med Saga efter sig, och när han var tillräckligt nära hördes hans mörka röst genom korridoren.
- Tja Felix! Sa han glatt och la handen på min axel. Snabbt skakade jag av mig hans hand.
- rör mig inte, sa jag lungt och vände mig om för att gå. Han tog tag i mig igen.
- Ey, vad är det? frågade han förvånat och jag höjde på ögonbrynen.
- Rör mig inte! Sa jag ännu en gång, tydligare. Eros tog oskyldigt upp händerna vid huvudet. Jag hörde Saga sucka men jag brydde mig inte, istället vände jag och gick raka vägen mot klassrummet. Jag satte mig vid en ledig bänk längst bak och bara väntade tills lektionen började. tankarna snurrade runt och runt i huvudet. Vad gjorde han här? I min skola? Skulle han börja här? isåfall var jag körd. Det var ungefär han som förstörde allt mellan mig och Saga. Jag kunde inte annat än hata honom. Dom kom in i klassrummet och satte sig vid Felicia. Dom började högt diskutera och jag kollade surt ut genom fönstret.
- Men följer du med till gröna lund då? hörde jag Saga fråga. Jag kollade mot dom och såg hur Felicia nickade.
- Absolut! Blir det bara vi tre? frågade hon.
- Japp, ni får visa mig runt, jag har inte vart där på aslänge! Sa Eros upphätsat. Jag höjde på ögonbrynen. Aldrig i livet att jag tänkte låta dom två vara på grönan tillsammans, aldrig. Vem vet vad som skulle kunna hända? Eros såg bra ut, och att Saga skulle kunna falla för honom var absolut inte omöjligt. Snabbt tog jag upp mobilen och knappade in ett sms till Omar, som inte var här ännu. "Vi ska till grönan efter skolan" skrev jag kort och skickade iväg. Jag skulle behöva hålla koll på dom, han fick inte röra henne. visst, hon var inte min längre, men Eros...? Nej, hon förtjänade så mycket bättre. Dörren slogs upp och in kom Omar, han kollade sig omkring i klassrummet, gav Eros en konstig blick och satte sig ner bredvid mig. Han kollade länge på när Eros pratade med Saga och Felicia och sedan kollade han på mig igen.
- Vem är han? frågade han nästan lite oroligt.
- Eros. mumlade jag och Omar höjde på ögonbrynen.
- Eros? är inte det han som....?
- Jo, det är han. avbröt jag eftersom jag förstog vad Omar menade, och inte orkade prata om det, eller om Eros över huvud taget.
- vad gör han här?! fortsatte Omar. Jag suckade.
- Jag vet inte, fick du mitt sms? Omar nickade.
- varför ska vi dit? frågade han.
- Jo, för att dom där tre, ska dit och aldrig i livet att jag låter Saga och Eros vara själva på grönalund. jag antar att du också vill följa med, med tanke på att Felicia har typ ganska lätt att bli kär. sa jag menande och Omars käkar spändes och han nickade sammanbitet.
Sagas Perspektiv
Dagen gick fort och jag kände hur jag blev mer och mer irriterad på Felix ju mer tiden gick. Hans elaka kommentarer och dryga blickar han gav Eros, dom fick mig att vilja slå till honom. Visst, han hatade Eros, men han kunde väll åtminstonde försöka bete sig. Jag skakade bort min irritation och fokuserade på läraren istället. om bara några minuter var lektionen slut, och då skulle vi till grönan och bara ha kul. Felicia och Eros hade kommit bra överäns, vilket Omar verkade störa sig rejält på. Jag tyckte nästan lite synd om honom, eftersom Felicia bara helt plötsligt börjat ignorera honom.
- Ja, det var väll allt jag hade att säga. glöm inte läxan tills imorgon! Sa läraren glatt, hela klassen började prata och röra sig bort från klassrummet.
- Nu blir det grööönan! Utropade Felicia glatt. Eros gjorde en liten glad dans och vi skrattade.
- Vi ska åka allt! Sa Eros bestämt och jag skakade allvarligt på huvudet.
- Jag åker inte insane, twister eller eclipse, eller några sånna läskiga, började jag när Felicia avbröt.
- Komigeeeeen Saga, vi är ju där med dig!!
- Ja precis, du kan hålla mig i handen! Sa Eros med gullig röst och tog tag i min hand. Jag skrattade och skakade på huvudet.
- sorry, dom får ni åka själva! Jag kan kolla på. sa jag bestämt. Felicia suckade.
- Som du vet är jag hyfsat bra på att övertala.... sa hon och jag bara skakade på huvudet,
- Ledsen. sa jag ännu en gång.
Sagas Perspektiv några timmar senare
Vi hade gått runt på grönan i några timmar och hunnit med dom flesta roliga karusellerna, jetline, twister, kvasten, slänggungorna, och spökhuset vilket var ungefär det läskigaste som hänt mig, Jag har aldrig vågat gå där men som Felicia sa är hon bra på att övertala. Jag hade i princip klämmt sönder Eros hand när vi kom ut, och nu ville dom få med mig på insane.
- Snäääälllaaaaaa! Bad Felicia och jag skakade på huvudet.
- Jag tänker inte, jag vägrar! Sa jag bestämt.
- Kom igeeen, jag bjuder på glass! Sa Eros och jag skakade lika bestämt på huvudet.
- Du får donken på vägen hem! Försökte Felicia men jag skakade på huvudet ännu en gång.
- Jag tänker inte åka, aldrig! Sa jag och dom suckade.
- Som du vill. muttrade Felicia surt. Eros gav mig en sista hundblick men jag kollade bort.
- Jag väntar här, vaktar era väskor. sa jag och slog mig ner på en bänk. Felicia suckade och gav mig en arg blick.
- Visst. ha såååååå kul. sa hon surt och drog med sig Eros bort mot kön. Jag skrattade och skakade på huvudet. När Felicia inte fick sin vilja igenom blev hon alltid sur, inte för att hon var så jätteseriös nu, men lite sur var hon nog på riktigt. Jag tog upp mobilen och kollade klockan, 18.17, kanske var det dags att äta något snart? jag var riktigt hungrig. Jag kollade bort mot kön till insane och insåg att den var riktigt lång, här skulle jag nog få vänta ett tag, Kanske kunde jag ta något att äta så länge? jag reste mig och gick bort till en hamburgarresturang. jag ställde mig i kön och kollade vad jag skulle ta. En cheeseburgare och en cola fick det bli. Jag kollade framför mig och såg två killar med huvudena ner i marken. Dom stog nära varandra och viskade lågt. Det tog mig inte lång tid innan jag såg att det var Felix och Omar.
(SÄTT PÅ "WHEREVER YOU GO" AV: RON POPE)
- Felix...? sa jag men personen framför gav inte ifrån sig någon reaktion. jag petade han försöiktigt på axeln och han vände sig om.
- Va? Nämen heeej Saga! Sa han förvånat och jag höjde på ögonbrynen. Min blick flackade mellan Omar som stog och pillade med sina nycklar och Felix som drog handen genom håret varannan sekund.
- Vad gör ni här? frågade jag nästan lite småsurt, jag menar, hur kommer det sig att dom är här på exakt samma dag som oss?
- Jaaa.. vad brukar man göra här? sa Felix med ett litet nervöst skratt. Jag log snett och ryckte på axlarna. Det blev tyst tills Felix öppnade munnen igen.
- Såå, vad gjorde Eros på vår skola idag? frågade han och jag kollade upp på honom.
- Han är här och hälsar på. svarade jag kort och Felix bara nickade.
- Hur länge?
- Till söndag. svarade jag och Han kollade fundersamt på mig, sedan nickade han.
- Okej, meeen jag och Omar ska gå så vi ses väll på Fredag på min fest, eller? frågade han och jag svalde hårt.
- Ehm, jo på tal om det... Eros är ju lixom här och jag kan ju inte direkt lämna honom hemma hos mig och dra på fest, så är det okej om han typ... följer med? frågade jag försiktigt. Jag kollade på Felix som fick ett förvånat ansiktsuttryck, sedan kollade jag på Omar som höjde på ögonbrynen.
- Är du helt jävla seriös? frågade Felix chockat och jag bet mig hårt i läppen.
- Snälla, vad annars ska jag göra? frågade jag och Felix skakade på huvudet.
- jag fyller år Saga, tror du helt seriöst att den personen jag hatar mest av allt i hela världen ska vara på min fest? frågade han argt och jag kände hur jag blev lite irriterad.
- Ursäkta? han är min kompis Felix, tänk på vad du säger! Sa jag surt och han bara suckade.
- Och hur han kan vara din kompis är bara så jävla stört, fattar du inte? det var han som gjorde så det tog slut mellan oss två! Det var han som förstöde allting! Nästan skrek Felix. Omar försökte tysta ner honom och jag bara skakade på huvudet.
- Om det var någon som förstörde så var det du. Eros har inte ett skit med det där att göra! och Förrästen trodde jag vi hade kommit över det där för länge sedan, det är inte vi två långre Felix, och det kommer inte bli, snälla förstå det! Sa jag högt och Felix blick blev helt tom. Han kollade länge på mig innan han tog ett djupt andetag.
- Gör vad fan du vill. Ta med honom på festen, visst. mumlade han innan han gick med snabba steg därifrån. Jag kände hur något högg till innuti mig. jag svalde hårt och höll emot tårarna som ville komma. Varför skulle jag alltid förstöra allting?
Holaaaaaaaaa! Del 99 wooohooo, snart hundra kapitel juuu!! Aja, hoppas ni har haft ett bra lov hitills trots det dåliga vädret... jag har haft det helt okej i alla fall! Vart på läger, campat, sovt hos Julia, firat midsommar och bara tagit det luuungt!
Men ni får ha det så bra så kommer nästa del så fort som möjligt, PUUUSSSS
OUR LOVE DEL 98
Tidigare
Sagas Perspektiv
- Du... hur mår du? frågade han försiktigt. Jag kollade upp på honom och ryckte på axlarna.
- Helt okej. dudå? frågade jag och han ryckte på axlarna.
- Helt okej. sa han och jag nickade.
- jag saknar dig, sa jag och Oscar nickade instämmande.
- jag saknar dig också, as mycket. sa han med en liten suck.
- Kan vi inte bara börja om? frågade jag.
- Jo, vi gör det. Vi låtsas som om det här bara inte har hänt. Sa han och jag nickade instämmande.
- Så... Vänner? frågade jag och ett leende spreds på Oscars läppar.
- Vänner. Sa han och Jag log tillbaks.Sagas Perspektiv
Tåget rullade in och jag kände ett leende spridas på mina läppar. Jag hade inte äns pratat med Alice på flera dagar, och ikväll skulle hon få berätta allt! Jag kollade på Felicia som såg lika nöjd ut hon.
- Ser du henne? frågade Felicia när folk hade börjat kliva av tåget. Jag skakade på huvudet och sökte med blicken.
- Nä, inte än... mumlade jag och försökte se henne bland allt folk. plötsligt såg jag henne komma gående mot oss med snabba steg. Hon hade på sig ett par mörkblå shorts och en söt, ljusrosa blus. I pannan hade hon ett par solglasögon och hennes ljusbruna hår var uppsatt i en stor bulle mitt på huvudet.
- Heeeej! Sa hon glatt när hon kom närmre.
- Aliiiiceeee! Sa jag lika glatt tillbaka och hon drog in både mig och Felicia i en stor gruppkram.
- Åååh gud vad jag har saknat eeeer.... mumlade hon utan att släppa kramen.
- vi har saknat dig också! Sa Felicia och jag nickade instämmande. Felicia och Alice kände ju inte varann superbra men båda var mina bästavänner, så dom hade ju träffats en hel del under lovet. Vi släppte kramen och Alice kollade på mig med en glad blick.
- Gud jag är vråååålhungrig, kan vi inte äta något? frågade hon och jag nickade instämmande.
- Kan vi inte äta ute? det är ju fint väder och så. frågade Felicia.
- Jooo! Gud vad gott. sa Alice. Jag log och vi lämnade tågstationen.
- så, vad är ni sugna på? frågade jag och såg hur båda tänkte efter.
- Pizzaaaaa!!! Sa Alice uppspelt. Jag skrattade.
- Pizza blir bra! Vi kan väll äta där? frågade Felicia och pekade på en pizzeria längre bort.
- Jo! dom har aaaasgoda pizzor, jag åt där med Felix nån gång i somras. sa jag och började rikta mina steg ditåt.
- Hur är det med honom förrästen? eller asså, hur är det mellan dig, han och Oscar? Kan du fortfarande inte bestämma dig? frågade Alice. Eftersom jag inte pratat med henne på ett tag så visste hon ingenting av det som hänt.
- Asså... igår.... då typ, pratade jag med dom och vi har bestämmt oss för att bara vara vänner alla tre. sa jag och Alice kollade förvånat på mig.
- så... du typ känner inget för dom längre? frågade hon och jag log.
- Jo, såklart. Men asså, det gick inte... om jag hade valt den ena hade jag fortfarande haft känslor för den andra och det hade inte funkat, så jag gjort det ända möjliga. sa jag och Alice nickade.
- Du är så smart Saga. Det var bra gjort. sa hon och jag log.
- Hur går det mellan dig och Omar då? frågade Alice och kollade på Felicia. hon ryckte lätt på axlarna.
- Jag vet inte äns själv, det kanske bara var en sommarromans. Vi pratar lixom inte äns. sa hon och Alice nickade.
- Åh.. vad synd, jag menar, ni är söta tillsammans. sa Alice och felicia log.
- Ja, men jag kör nog som Saga ett tag nu, killpaus. sa hon och vi skrattade, klev in på pizzerian och ställde oss i kön.
- Hur går det mellan dig och Ogge då? frågade jag efter en stund och Alice log svagt.
- Vi pratar hela tiden, på sms, telefon, skype, allt sånt... men lixom, jag har väll börjat inse att det inte kommer funka. Kanske ska jag förska glömma honom, han är så upptagen hela tiden. det händer ofta att jag ringer eller så och får bara ett kort litet sms där det står att han inte har tid. Och jag saknar honom så himla mycket. Det lättaste vore om jag bara hittade någon i min stad i stället. Men... jag älskar honom så mycket, jag vill ju inte byta ut honom direkt. sa hon och jag nickade långsamt. Vi kom fram i kassan och en kille kollade på oss med ett leende.
- hej tjejer, vad vill ni ha? frågade han. jag kollade på menyn.
- ska vi dela på en familjepizza? frågade jag och både Felicia och Alice nickade.
- och jag vill ha cola till! Sa Alice och Felicia nickade instämmande.
- Jag också! Sa hon och jag log mot pizzagubben.
- Okej, så, en hawaii familjepizza och 3 cola. sa jag och gubben skrev upp allt på ett papper.
- det blir 189 kronor. sa han och jag satte i mitt kort, slog in koden. killen försvann och började fixa vår mat.
- Jag kan tänka mig att Ogge jobbar ganska mycket med The Fooo just nu, och jag tror verkigen han hatar att inte vara vid dig lika mycket som du hatar det. sa Felicia för att fortsätta på konversationen vi hade innan och Alice nickade.
- Jo, jag vet. Men, det får gå som det går. Jag tänker vänta och se helt enkelt. sa hon och pressade fram ett leende.
- det är tur att vi har varandra, att vi ger varann tips och allt. Alla tre av oss har det jobbigt just nu men tillsammans klarar vi dethär. sa jag och Tjejerna nickade instämmande.
- Det är därör jag älskar er så mycket, tjejerna där hemma förstår inte, dom har inte vart här och dom känner inte Ogge. sa Alice och jag log svagt.
- även om det tar en stund att åka hit så vet du att du får komma näääär du vill, sa jag och Alice log igen.
- tack. ni får komma till mig också, när ni vill! Du har aldrig vart hos mig va Felicia? frågade hon och Felicia skakade på huvudet.
- Neeej! Sa hon.
- Men åååh! det mååååste du, det är jättemysigt, dom bor precis vid vattnet, och deras hus är gigantiskt! Sa jag och Felicia log.
- ååh, då får ni ta med mig ut dit då! Sa hon och jag nickade ivrigt. Precis då kom killen med vår pizza. jag gav honom ett sanbbt leende innan vi gick och satte oss på uteserveringen.
- Ni kan väll komma i helgen? vi kan ha jättemysigt och ta kvällsdopp och... började Alice men jag avbröt henne.
- Juste på tal om helgen! Felix fyller år! han har fest på Fredag och jag skulle fråga om ni ville komma? sa jag och dom sken upp.
- Jaaa vad kul! Sa Alice och Felicia nickade instämmande.
- Vilka mer ska dit? frågade Felicia och jag ryckte på axlarna.
- Felix sa att alla skulle komma, vad han menar med det återstår att se. sa jag och dom nickade.
- men ja, såklart, det låter ju askul! sa Felicia.
- då kanske det händer nåt mellan dig och Omar, eller vad säger du? frågade jag och Felicia skrattade.
- jag skulle ju ta killapaus sa jag ju! sa hon och vi skrattade.
- lycka till. sa jag och Felicia bara himlade med ögonen. Killpaus för Felicia skulle inte funka. Hon var som galen i killar, hennes liv handlade i prinicip om killar. Det skulle inte förvåna mig om hon blev störtkär i Eros när han kom hit imorgon, jag menar, han är snygg, och felicia faller lätt.
- Och detdär med festen... jag har ett litet problem. Sa jag plötsligt och kollade allvarligt på Alice och Felicia.
- vadå? frågade Alice och jag drog en hand genom håret.
- kolla, imorgon... då kommer Eros hit, ni vet han från Grekland. Han ska sova hos mig tills Söndag, och lixom... han är ju inte direkt felix favorit om man säger så... sa jag tveksamt.
- och? det är väll bara att dom inte behöver vara med varann? sa Alice oförstående.
- Ja men asså, festen... jag kan ju inte bara lämna honom hemma och dra på fest? men lixom... vad ska jag säga till Felix? " Din värsta fiende följer med på din fördelsedagsfest om det är okej?" suckade jag och tog en bit från min pizza som jag helt glömt bort stog framför mig på bordet. Jag såg hur både Felicia och Alice tänkte efter.
- Du behöver ju inte säga det så, du kan ju försöka förklara hur det är. felix måste faktiskt acceptera att ni är vänner, plus att det är ju inget mellan dig och Felix längre. Sa Alice och jag nickade långsamt.
- Alcie har rätt, var bara ärlig och så får du se hur det går. Fyllde Felicia i.
- Jag får väll göra det då... mumalde jag och stoppade in ännu en bit pizza i munnen.
Ogges Perspektiv
- Sådär, då kan ni börja plocka ihop och gå på lunch! sa Matteläraren med en hes röst och jag plockade snabbt ihop mina böcker.
Jag kollade på Oscar som satt med musik i öronen och inte verkade hört något av läraren sagt. jag drog ut ena hörluren och han kollade snabbt upp på mig.
- Vi har slutat. sa jag och Oscar nickade, plockade ihop sina grejer och reste sig.
- Har vi lunch nu? frågade han medan vi gick bort mot skåpen.
- japp, fisk tror jag det skulle bli. svarade jag och Oscar gjorde en äcklad min. Jag skrattade och låste upp mitt skåp. Jag slängde in mina böcker och tog upp en nästan tom ramlösa från väskan. jag skruvade upp korken och tog en stor klunk.
- Så, du kommer på Felix fest i helgen va? han fyller ju år. frågade Oscar och jag nickade.
- Såklart, kommer bli grymt! Svarade jag glatt, skruvade igen korken igen och la ner den nu tomma flaskan i väskan igen.
- jag hörde att Alice kanske skulle komma förrästen, fortsatte han med ett litet flin och jag kände hur ett leende spreds på mina läppar.
- Jag vet, eller, Felix sa något om att Saga skulle fråga henne i alla fall. sa jag och oscar nickade.
- Saknar du henne? frågade han och jag nickade.
- som fan, det känns så himla tomt utan henne här.
- Förstår det. mumlade han och vi började gå bort mot matsalen.
- Är det helt lungt mellan dig och Felix nu eller? frågade jag och Oscar nickade.
- Ja, eller asså jag tror det i alla fall. Vi bestämmde oss typ för att lägga detdär bakom oss. Vi förstörde ju för alla lixom, sa han och jag nickade.
- Jag har saknat att vara med er två samtidigt, sa jag och Oscar nickade.
- samma här. Men jag har en känsla av att det kommer bli bra nu, jag ska komma över Saga så fort som möjligt, det är lixom ändå ingen idé att kämpa för jag är nästan helt säker på att hon varken kommer ta tillbaks mig eller Felix nu. sa Han och jag nickade instämmande.Vi klev in i den andra byggnaden där matsalen låg, med tunga steg började vi gå mot fisken som luktade ända hit.
(SÄTT PÅ "SUMMER LOVE" AV ONE DIRECTION)
- Ehm Ogge, är inte detdär Alice? Frågade Oscar plötsligt. Jag gav honom en konstig blick och kollade sedan vidare åt hållet Oscar pekade. Där stog hon och skrattade med Saga och Felicia. Hon hade på sig dendär tröjan jag älskade, som fick henne att se så himla fin ut. den matchade lixom hennes ögonfärg så bra. Jag gav Oscar en snabb blick.
- Kom, vi går härifrån. mumlade jag och drog tag i hans arm.
- Men va? ska du inte gå fram? frågade Oscar förvånat. Jag suckade och kollade bort mot henne ännu en gång.
- Vad gör hon här? frågade jag utan att slita blicken från henne, och Oscar bara ryckte på axlarna. Jag bet mig hårt i läppen och precis då vände Alice huvudet och mötte min blick. flera sekunder gick och vi stog och bara kollade på varandra. Mitt hjärta började slå hårdare i bröstet och jag kände hur nervös jag blev. Vad skulle jag göra? Vi kunde inte stå och stirra på varann längre nu, jag var tvungen att göra något. Jag drog en hand genom håret och gick med snabba steg fram till henne. Ett litet leende spreds på hennes läppar och innan någon hann öppna munnen omfamnade jag henne i en stor kram. Hon kramade hårt tillbaka och jag drog in doften av hennes mjuka hår.
- Ogge... mumlade hon och jag pussade henne på axeln. Vi släppte kramen och jag kollade ner på henne, granskade hennes ansikte och la en slinga av hennes hår bakom örat.
- Hur mår du? frågade jag med blicken fäst i hennes ögon. Hon log ett gulligt litet leende.
- Nu, när du är här, bra. sa hon och jag kramade om henne igen.
- Jag har saknat dig så mycket... viskade jag och kände hur hon nickade.
- Jag har saknat dig också. viskade hon tillbaka.
- Men vad gör du här...? har inte du skola? fortsatte jag och hon släppte kramen, skakade på huvudet.
- Studiedag. sa hon och ryckte lätt på axlarna.
- Hur länge stannar du?
- Åker hem ikväll. svarade hon kort. Jag skakade på huvudet.
- sov hos mig. bad jag och hon suckade.
- Ogge... jag har ju skola imorgon... Sa hon och jag gav henne en ledsen min.
- Men snälla.... jag har saknat sig så mycket, du kan inte bara åka igen! sa jag och la mina händer på hennes axlar. Hon suckade ännu en gång.
- Jag kan inte Ogge. Vad ska jag säga till mina föräldrar? Jag måste hem. sa hon allvarligt. Jag suckade och kollade mig omkring. Oscar stog och pratade med Saga och Felicia en bit bort.
- Om jag sover hos dig då? Frågade jag tillslut och kollade hoppfullt på henne. Hon log lite snett.
- Vad jag vet, har du också skola imorgon... sa hon höjde ena ögonbrynen. Jag la huvudet på sne.
- Snääääälla... bad jag igen och hon suckade.
- Okejdå, bara för att jag har saknat att vakna upp bredvid dig. sa hon med ett litet flin. Jag log stort och mumlade ett "yes".
Oscars Perspektiv
Jag satt nervöst med mobilen i handen och kollade mig omkring i parken. det var fullt med folk. Ännu en gång slog jag ner blicken i mobilen. Vad var det som var så svårt? Det var ju bara att ringa. Vad trodde jag hon skulle säga? det kunde ju inte gå dåligt. Jag tog ett djupt andetag, tröck på den görna knappen och la mobilen mot örat. Signalerna gick fram tills en ljus röst hördes i andra änden.
- Hej det är Daniella? Sa hon glatt. Jag harklade mig och rätade på ryggen där jag satt.
- Öhm, hej, det är Oscar! Sa jag nervöst och det blev tyst ett tag i andra änden.
- Oscar...? frågade hon fundersamt och först då kom jag på att jag aldrig nämnt mitt namn den gången vi träffades.
- Eh, duvet, killen som är skyldig dig en fika, och en ny tröja. Sa jag och hörde henne skratta till från andra änden.
- Jaså duuuu, och du vill....? skämtade hon. Jag gjorde som henne och gav ifrån mig ett litet skratt.
- Lust att ta en fika? och fixa en ny tröja till dig, idag? Typ... nu? frågade jag nervöst.
- Jo det funkar, vart ska vi mötas i såfall? frågade hon och jag kollade mig omkring. Jag satt i kungsträdgården så vi kunde ju mötas på plattan eftersom det var ganska nära.
- Plattan? föreslog jag.
- Perfekt! Är i närheten så vi kan väll ses där om några minuter?
- Blir perkfekt. Vi ses! Sa jag och la på. Med ett leende på läpparna reste jag mig från parkbänken och började tränga mig förbi allt folk och gå mot plattan. Jag kom dit och sökte med blicken efter henne. Hon såg inte ut att vara här ännu så jag tog upp mobilen och kollade klockan, bara 6 minuter hade gått, ta det lungt Oscar. tänkte jag och tog ett djupt andetag.
- Oscar...? Sa en ljös röst prövande. Jag vände mig om och såg Daniella framför mig.
- Heeej! Sa jag glatt och ett leende spreds på hennes läppar. Hon sträckte försiktigt ut armarna och jag omfamnade henne i en väldigt stel kram. jag skrattade nervöst och kliade mig i nacken.
- såååå...? sa jag och kollade försiktigt upp på henne.
- Fika? frågade hon och jag nickade.
- Har du typ nått... favoritcafé eller nåt? frågade jag och hon ryckte på axlarna.
- Spelar ingen roll, bestämm du. sa hon och jag nickade bort mot "Waynes Coffee"
- Där? frågade jag och hon nickade. Med en stel tystand gick vi bort mot fiket och ställde oss i kön. Vi stog en stund och kollade på bakelsena tills Daniella öppnade munnen igen.
- Såå vad ska du ta? frågade hon och jag rynkade på pannan.
- en chokladboll och en cola tror jag, vad vill du ha? frågade jag och hon tänkte efter.
- jag tar nog samma. Sa hon tillslut. Jag nickade och beställde tills oss båda. Som väntat hade hon velat betala själv, men såklart lät jag henne inte göra det. Vi slog oss ner vid ett bord långt in på cafeet. Till en början blev det ganska stelt, jag hade ingen aning om vad jag skulle säga, och det verkade inte Daniella ha heller. Jag harklade mig nervöst och kollade på henne.
- Så, hur mår du? började jag för att starta en konversation.
- Jodå det är bra. Hur är det själv? frågade hon.
- Bara bra, lite mycket kanske men annars är det bra. sa jag och hon nickade. De blev tyst igen men nu var det Daniellas tur att öppna munnen.
- Öhm, jag tog med din tröja. sa hon och öppnade sin väska. Hon sträckte fram tröjan hon lånat tidgare och jag tog tacksamt emot den.
- Tack! Har du nån favorit affär eller nåt? frågade jag och hon skrattade.
- Du, det är lungt. Du behöver inte köpa en ny tröja till mig. sa hon och jag suckade.
- Såklart jag ska. Har du någon favoritaffär? frågade jag igen och hon bara skakade på huvudet.
- Jag vill inte att du ska lägga ner dina pengar på mig. sa hon och jag höjde på ögonbrynen.
- Jag bryr mig inte, Jag är skyldig dig en tröja. sa jag allvarligt och hon suckade.
- Okej, jag känner dig inte men en sak vet jag, du är riktigt envis. sa hon och ett flin placerades på mina läppar. Jag ryckte på axlarna samtidigt som jag tog ännu en klunk av colan.
- som du sa känner vi ju inte varann sååå, vi kör lite frågor. sa jag när jag svalt ner drycken. Daniella kollade upp på mig och nickade.
- Sure, börja du. sa hon och jag tflinade stort.
- Har du någon favorit affär? frågade jag igen och Daniella skrattade högt.
- Är det de ända du vill prata om? skratatde hon och jag skrattade till.
- Okej nej, jag skoja, hur gammal är du? frågade jag och tänkte att vi kunde ta detdär med tröjan senare.
- 98a, Du?
- 97a, din tur. sa jag och hon tänkte efter.
- Har du några typ, fritidsintressen? frågade hon och jag nickade.
- typ, sjunga och dansa är väll det jag gillar mest, svarade jag och hon nickade intresserat.
- coolt, jag gick faktiskt på dans när jag var liten men sen provade jag på cheerleading och sen dess har jag fortsatt med det. svarade hon och jag höjde på ögonbrynen.
- Så du är cheerleader? frågade jag inponerat och hon nickade.
- Yes, har hållt på sen jag var typ 8.
- Häftigt, så du kan typ göra massor volter och grejer? frågade jag och hon nickade igen.
- Det är rätt så svårt, och krävs mycket träning. Men om man tycker det är kul så blir det ju mycket lättare, sa hon och jag nickade.
- coolt, har du fler intressen? frågade jag och hon tänkte efter.
- Hmm, nä, inte direkt. Svarade hon kort och tog en klunk av sin cola. Det blev tyst ännu en gång och jag tänkte på Felix fest. skulle jag fråga om hon ville komma med? Det skulle nog vara okej för Felix, plus att då skulle jag ha en andledning att träffa Daniella igen, på festen.
- Är du upptagen på Fredag kväll? frågade jag plötsligt och Daniella skakade på huvudet.
- Nope, vadårå?
- Jo, min kompis har födelsedagsfest och jag undrar om du typ... vill komma med? frågade jag och hon kollade tveksamt på mig.
- Men... jag känner ju inte honom? sa hon fundersamt.
- Och? du känner mig, nästan. sa jag med ett flin. Hon skrattade till.
- Jag vet inte... Det kommer vara jag och massor främlingar, är det äns okej att jag kommer? jag menar, på en främlings födelsedagsfest...
- Snälla! Jag lovar, det är okej. Du är där med mig hela tiden. sa jag och hon rynkade på näsan.
- Om du lovar att jag inte blir ensam. sa hon och jag nickade.
- pinky promise? frågade jag och sträckte fram mitt lillfinger. Hon krokade fast det med sitt och log stort.
Hellooooo det var ett tag seeeen vilket jag (som vanligt) skäms över.... Men här har ni i alla fall del 98!!! Whoooppppp ;)))
Har såklart fått kommentarer om att det tar lång tid osv och att jag tappar läsare osv, och jag veeet, det är tråkigt men har inte lika mycket tid alls :( Fick en kommentar där det stog att jag borde göra kortare kapitel och lägga upp oftare, så tänkte köra så tror jag! För får sååååå dåligt samvete av att inte uppdatera :( Nu är det i alla fall Sommarlov (wooohoooo) och jag antar att jag kommer ha mer tid! Så att yeees, antar att det blir bättre uppdatering nu. Men hoppas ni har haft det bra tiden vi inte hörts och såååå.
btw förlåt att jag inte svarat på era kommentarer och så heller men yeeessss ska sätta mig och göra det nu! Ni är bäst som orkar stanna även om jag suger på att uppdatera... ska sätta mig och skriva nästa del nuuu! Men vi hörs SNART.
Och hoppas alla som är/ska på One direction har så kuuuul! Puuusssssss
