- Jag vann, sa han retsamt. Jag flinade.

- Inte mitt fel att du är så oemotståndlig. sa jag och Ogge kysste mina läppar igen. Han bet löst i min underläpp och jag släppte in hans tunga i min mun. Ogges armar släppte min höft och han drog av sig tröjan. löst bet jag mig i läppen och vi snurrade runt så jag låg överst. Ogges händer gick innanför min tröja och han började pilla med tröjkanten. Efter en stund var även min tröja av. Jag hjälpte till att knäppa upp mina byxor och vi rullade runt igen så att Ogge låg överst. Han granskade min kropp uppifrån och ner.

- Du är så jävla snygg Alice, mumlade han och kysste mig sedan på necken. Jag flinade och virade mina armar runt hans nacke. Jag fattade direkt vart dethär skulle leda.

---

Ogges Perspektiv

Jag vaknade av solstrålarna som stålade in genom fönstret. Sakta öppnade jag ögonen. Bredvid mig låg Alice, jag log och tänkte tillbaka på igår. Allt hade vart helt perfekt. hennes mjuka kyssar och hennes små händer som var över hela min kropp. Jag log igen och la armen runt henne. Hur fan skulle det bli sen, när båda började skolan? Vi skulle aldrig hinna träffas. Jag visste att det skulle bli massor jobb med The Fooo på helgerna. En stor klump la sig i mina mage, jag ville ju inte vara någon annan stans än med henne. Men jag var tvungen. Jag suckade och slöt ögonen igen. Ta vara på tiden, tänkte jag. Efter idag skulle det kanske inte vara såhär längre. Jag kysste henne i nacken och ett fnitter lämnade hennes mun. Hon vände sig mot mig med ett leende.

- är du vaken? frågade jag chockat.

- Jaa, log hon. Jag log tillbaka och flyttade en slinga hår från hennes ansikte och la den bakom örat.

- Jag trodde du sov. sa jag och hon log gulligt.

- men det gjorde jag inte.

- sovit gott då? frågade jag och hon nickade.

- du då? frågade hon och jag nickade.

- Finns inget bättre sätt att sova på en bredvid dig, sa jag och Alice log, började sig fram och kysste mina läppar. hon vände sig om så jag kramade om henne igen. Jag borrade in mitt ansikte i hennes nacke.

- ska vi göra frukost? viskade jag och Alice nickade.

- pannkakor? frågade ivrigt hon och vände sig mot mig igen. jag skrattade till.

- pannkakor blir det. svarade jag och reste mig från sängen.

 

 

Jag kände hur nån löst skakade mig. irriterat vände jag på mig i sängen.

- gumman, upp nu och gör nåt kul, imorgon börjar skolan igen! sa mammas glada röst. Jag suckade och öppnade långsamt ögonen.

- eller så kanske man kan få sovmorgon på sin sista lediga dag? muttrade jag irriterat. Mamma suckade och gick bort mot försret. Hon drog upp rullgardinen och solen strålade in och fyllde upp hela rummet.

- mammaaaaaaa! Klagade jag och la kudden framför ansiktet.

- Jag har bakat scones! Upp med dig nu. sa hon igen innan hon lämnade rummet. Jag suckade igen och drog täcket tätare kring mig. sista lediga dagen. imorgon började skolan. Jag skulle träffa både Oscar och Felix varje dag. jag suckade igen och drog ur laddaren från telefonen som låg på nattygsbordet. ett missat samtal från Oscar. När man talar om trollen, tänkte jag och ringde upp.

- Mm hallå? sa Oscar från andra sidan.

- Hej, du hade ringt? sa jag och gäspade högt.

- aa, jag tänkte om vi kunde hitta på nåt? typ åka och bada eller nåt? frågade han och jag tänkte efter. Jo, såklart jag kunde.

- mmm, svarade jag trött.

- nice, jag hämtar upp dig om en timme? frågade han och jag kollade på klockan. Hon var faktiskt bara 11.

- hmm kan du inte hämta mig vid 14.00, så jag hinner vakna ordentligt? frågade jag och Oscar skrattade till.

- tar det tre timmar att vakna? frågade han och jag hilmade med ögonen, även fast han inte kunde se.

- Neeeej, men... jag ligger fortfarande i sängen! Sa jag till försvar och Oscar skrattade igen.

- Jag fattar, det är lungt. Jag hämtar upp dig vid 14!

- Okej bra, då ses vi.

- Aa, puss. Sa Oscar och la på. Jag la tillbaks mobilen på nattygsbordet och kollade upp i taket med en suck. Det kändes fel att träffa Oscar nu, när jag igår gjort Felix så besviken. Men vad skulle jag annars göra? Jag kunde inte direkt säga nej, och en del av mig ville ju vara med honom...

- Saga upp nuuu! Medans sconesen är varma! Skrek mamma nerifrån och avbröt mina tankar. Jag gick irriterat upp från sängen. Jag gick fram till min spegel och kollade på min egna spegelbild. Jag hade på mig en grå stor tröja, som antagligen Feli glömt kvar för 1000 år sedan. Jag rullade av hårsnodden som satt på man handled och satte upp håret i en bulle innan jag gick jag ner i köket. till min förvåning satt både mamma och pappa där och åt.

- Godmorgon gumman, sa pappa och kollade upp från sin tidning. jag log och slog mig ner bredvid honom vid bordet.

- Godmorgon. svarade jag och tog en scones. Jag brädde på smör och hällde upp lite juice i ett glas.

- Vad hade du tänkt hitta på idag då? frågade mamma efter en stund. Jag kollade upp på henne.

- Träffa Oscar. sa jag och tog en klunk från mitt glas.

- Oscar? frågade pappa ogillande. Jag kollade irriterat på honom.

- ja, och? frågade jag och pappa bara skakade på huvudet.

- Den killen verkar bara inte som din typ. sa pappa och och hökde på ögonbrynen.

- Och vad vet du om "min typ"? frågade jag och pappa mumlade något oförsåeligt innan hans blick för ner i tidnignen igen. Jag blängde surt på honom. Varför brydde han sig äns om vem jag träffade? Visst, jag visste hur mycket han tyckte om Felix men det var ju faktiskt mitt liv.

Efter några minuter av tystnad reste jag mig från bordet.

- tack för frukosten. mumlade jag och innan dom hann svara sprang jag upp på övervåningen. Jag svängde in på badrummet och kollade mig i spegeln. Jag sköljde av ansiktet med kallt vatten och gjorde en lös fläta av mitt hår, sedan satte jag ett par solglasögon i pannan och fortsatte in till mitt rum. Jag plockade fram en söt bikini som jag drog på mig, och sedan en somrig klänning över. Jag kollade mig själv i spegeln och log, den här dagen skulle nog bli ganska bra.

 

Jag satt framför teven med Sonja i famnen och Theo bredvid mig när min mobil ringde. Jag stäckte mig efter den och läste på skärmen, Theresa. Jag slickade mig nervöst om läpparna och svarade.

- aa hallå? 

- Hej Felix, det är jag. sa hon tyst på andra sidan.

- Hej, förlåt för detdär... började jag men hon avbröt.

- det är lungt, jag fattar att du inte vill berätta för dina föräldrar och kanske är det bara bra, jag menar, jag vill igentligen inte ha massa vuxna inblandade och farmor bryr sig ju inte så jävla mycket. Sa hon och jag log svagt.

- vad bra, vad ville du?

- Ehm jo... asså jag undrar om du skulle kunna hjälpa mig med en sak? frågade hon.

- Det beror på vad det är, sa jag fundersamt.

- Jag tänkte gå till sjukhuset idag och prata om... ja du vet, vad som har hänt och att jag vill göra abort. sa hon.

- aa, och? frågade jag.

- Kan du... följa med? Jag vill helst inte gå själv... sa hon.

- Men det är väll klart jag följer med. sa jag och kunde se framför mig hur Theresa log.

- Tack Felix... kan vi mötas i tc klockan 13? frågade hon.

- aa visst, det funkar.

- Bra, då ses vi! Och tack, det betyder mycket.

- Lungt. Vi ses. sa jag och la på. Jag la ner mobilen i fickan.

- vem var det? frågade Sonja nyfiket. Jag kollade på henne.

- En kompis. sa jag och hon nickade.

- Felix när kommer Saga tillbaka? frågade Theo sen. jag kollade på honom.

- Jag vet inte. mumlade jag och Theo suckade.

- så säger du heeeeela tiden. klagade han och putade med underläppen. Jag log svagt och rufsade till hans hår.

- Jag får ta hit henne snart då. sa jag och Theo sken upp i ett stort leende.

- lovar du? frågade han och jag ryckte på axlarna.

-  jag lovar att försöka. Sa jag och klev upp från soffan. Jag gick in till pappa som stog och plockade ur diskmaskinen.

- Jag åker in till stan och träffar en kompis. sa jag och öppnade kylen. Jag plockade ut en cola som jag öppnade och tog en klunk av.

- jaha okej! Kommer du hem till middagen då? jag tänkte grilla. sa han och jag nickade.

- Visst. svarade jag och gick ut i hallen. Jag kollade på klockan, 12.16, alltså skulle jag träffa Theresa om 45 minuter. Jag drog på mig skorna och öppnade ytterdörren.

- Hejdå! ropade jag innan jag gick ut i solen. Det var sista dagen innan skolan började och riktigt fint väder. Jag gick ner för gatan och ställde mig för att vänta på bussen. Jag tänkte tillbaka på det Theo sagt, att försöka få hit Saga. Kanske skulle det vara en bra idé? Kanske nu ikväll? Eftersom vi skulle grilla och så. Och kanske, bara kanske skulle hon träffa min familj och minnas tillbaka några månader då hon följde med mig hem, och kanske skulle hon sakna det, lika mycket som jag gjorde.

 

Jag klev med en gäsp ner i köket där Ogge redan satt och åt.
- Du är så jääävla seg! Det här var klart för typ en kvart sen. sa han och jag flinade.

- Förlåt, din säng är så skön. Jag kunde inte gå upp. sa jag och slog mig ner mittemot Ogge. Jag tog en pannkaka och brädde på sylt, sedan rullade jag ihop den till ett litet rör och tog en tugga.

- gott? frågade Ogge och jag nickade glatt, tog Ogges glas och tog en klunk juice. Han kollade tröttsamt på mig.

- Du vet att det finns egen juice till dig. muttrade han och tog tillbaks sitt glas.

- Men jag ville bara ha en klunk, sa jag och Ogge suckade. Vad var det med honom? han var inte som vanligt.

- har det hänt något? frågade jag plötsligt och Ogge ryckte till.

- Va? frågade han.

- Jag tänkte bara... du verkar lite nere.

- vadå, bara för att jag inte vill dela juice har det inte hänt något. sa han och jag suckade.

- Det är ju inte bara därför, du är inte som vanligt. har jag gjort något?

- Nej, du har inte gjort något. sa han och petade med gaffeln i maten.

- men vad är det då? frågade jag och Ogge suckade högt.

- Det är bara... vi har inte riktigt planerat. sa han och jag kollade konstigt på honom. planerat vadå?

- vad menar du? frågade jag.

- asså, vad som kommer hända nu. Om några timmar åker du hem och sen kommer vi typ aldrig hinna träffas. sa han och jag tittade fortfarande lika konstigt på honom.

- va? såklart vi kommer träffas mumlade jag och stoppade in en bit pannkaka i munnen. Ogge suckade.

- När? när kommer vi kunna träffas? frågade han och jag höjde en ögonbrynet.

- helger, lov, allt sånt. sa jag och ryckte på axlarna.

- Nej Alice, det kommer inte gå. Jag och killarna kommer vara tvugna att jobba varje helg. sa han och jag kände hur jag började bli lite irriterad. vad menade han med allt dethär?

- Jaha men... vi får väll ha ett distansförhållande då, vi kommer ju ändå prata varje dag i telefon, skypa och sånt, och sen... började jag men Ogge avbröt mig snabbt.

- Alice, det funkar inte. sa han och jag kände hur något gick sönder innuti mig. Vadå funkade inte? Såklart det funkade!

- Men vadå funkar inte?! Vad fan ska vi göra då? frågade jag irriterat. Ogge ryckte på axlarna.

- Jag kan inte ha ett distansförhållande, det låter verkligen inte som min grej. sa han och jag tittade förvånat på honom.

- Så långt är det faktiskt inte, man kan ju åka tåg och allt och det går, bara vi stannar hos varann några...

- Alice nej. avbröt Ogge igen.

- Så vaddå, gör du slut? frågade jag och Ogge kollade ner i marken. Det kändes ungefär som om någon slog till mig rakt i ansiktet. Gjorde han slut? Nu? Nej, han kunde inte göra det, vi hade ju precis haft sex, igår, och så gör han slut? bara sådär, utan en andledning. Jag stirrade chockat på honom tills han öppnade munnen igen.

- Alice jag älskar dig jättemycket men... börade han.

- älskar du mig? va? spottade jag ut. Ogge kollade ledsamt på mig och sökte min blick med sin, men jag vägrade få ögonkontakt.

- Jag älskar dig så jävla mycket, men dethär kommer aldrig att funka. sa han tyst. Jag skakade på huvudet.

- Så är det inte! Du älskar mig inte alls! Du ljuger, Du gjorde allt dethär för att få ha sex med mig, och sedan lämna mig, EXAKT SÅ ÄR DET! JÄVLA ÄCKEL! Skrek jag, reste mig snabbt från bordet. Ogge kollade chockat på mig.

- Va?! Så är det verkligen inte? Sa han och reste sig han med. Jag tog ett djupt, darrigt andetag.

- precis så är det. Sa jag och kände hur tårarna höll på att tränga fram. Jag gav Ogge en sista blick innan jag snabbt gick ut i hallen, drog på mig mina skor och gick ut.

- Alice vänta! Skrek Ogge efter mig. Men jag brydde mig inte ett skit. Tårarna hade började forsa ner för mina kinder och jag brydde mig inte om att torka upp dom. Jag fortsatte med snabba steg rakt fram, utan någon aning om vart jag skulle. Men en sak var säker, jag skulle bort här ifrån.

 

 

- Saga. Min dotter. Jag ser det på dig, jag märker att du vill ha tillbaks henne. Sa han allvarligt. Jag tittade chockat på honom.

- Va...? eller asså, ja... men... mumlade jag.

- Det är lungt Felix, jag tycker du är bra för henne. sa han och jag bet mig nervöst i läppen.

- Tack... antar jag. sa jag och Sagas pappa log. Precis då hördes ytterdörren smällas igen.

- Hallå? ropade Sagas röst från hallen. Sagas pappa kollade konstigt ditåt.

- Saga? frågade han och hon klev in i köket. När hon såg mig stannade hon upp och tittade förvirrat på oss.

- Felix? frågade hon och jag log.

- tja. svarade jag och hon kollade fortfarande lika konstigt på oss.

- Öhm... hej.... tvekade hon och släppte ner sin väska på golvet.

- Skulle inte du sova hos Oscar? frågade Sagas pappa.

- Det blev inte så. sa hon tyst.

- Åh okej, men då kan ju du och Felix hitta på något istället? ellerhur? frågade han och gav mig en menande blick. Jag log och kollade på Saga som ryckte på axlarna.

- Öhm, jaaa... visst.

---

Alice Perspektiv

Jag och Ogge gick tysta hand i hand genom parken. Solen höll på att gå ner, så det hade börjat blivit lite svalare. Jag huttrade till och Ogge kollade på mig.

- Fryser du? frågade han och jag skakade på huvudet.

- Nejdå, Det är lungt! sa jag och log försiktigt. Ogge krånglade av sig sin jacka och hängde den över mina axlar.
- tack. sa jag och log. Han var så himla gullig. Jag dinglade fram och tillbaka med ica kassen som var fylld med godis och läsk, jag och Ogge skulle ha myskväll hemma hos honom eftersom att jag skulle åka hem imorgon. plötsligt stannade Ogge.

- Neeeeeej! Sa han besviket. Jag kollade konstigt på honom.

- vad är det? frågade jag och Ogge suckade högt.

- Vi glömde köpa godis glasstrutar! Sa han fortfarande lika besviket. Jag kollade tröttsamt på honom.

- såååå viktigt kan det väll inte vara... sa jag och Ogge nickade.

- Kom, vi måste gå tillbaks. Sa han och vände.

- Va? Men vi är ju nästan hemma! klagade jag. Ogge kollade bak på mig.

- Jag klarar mig inte utan dom, det går inte. sa han och fortsatte gå. Jag sprang ikapp honom och drog tag i hans arm.

- Kom igeeen, jag orkar inte! det tar typ 10 minuter att gå dit. sa jag tröttsamt.

- Du fick ju låna min jacka! Sa Ogge och jag höjde på ögonbrynen.

- De var ju inte direkt så att jag frågade om den! Sa jag och Ogge flinade. En vattendroppe träffade min panna. Jag kollade upp och såf fler vattendroppar falla från himmlen. det hade börjat regna.

- Plus att det regnar, fyllde jag i. Ogge suckade och kollade upp i himmlen han med.

- Okeeeejdå, vi skiter i det. På ett villkor. sa han och jag tittade fundersamt på honom.

- vad? frågade jag. Ogge flinade och la händerna på mina höfter. Han tröck mig närmre och kollade djupt in i mina ögon.

- dethär, mumlade han, och sekunden efter var hans mjuka läppar placerade på mina. Han masserade mina  med sina och jag kände hur ett leende spreds på mina läppar, Han var världens bästa.

Jag var fortfarande lika chockad, vad gjorde Felix här? med min pappa?

- Vill du ha lasange? frågade pappa. Jag kollade upp på honom och skakade på huvudet.

- det är lungt, jag har redan ätit. sa jag och pappa nickade. Jag kollade på Felix.

- är du klar? frågade jag och han nickade, tog sin tallrik och reste sig.

- tack för maten! Sa han glatt.

- Du kan låta det stå på bänken. sa pappa och Felix ställde ner sin tallrik på diskbänken. Jag sprang upp för trappen med Felix tätt efter mig. Vi gick in på mitt rum och jag stängde dörren bakom oss.

- Vad gör du här? frågade jag och Felix ryckte på axlarna.

- snackade lite med din pappa bara, sa han och satte sig ner på sängen. Jag höjde på ögonbrynen.

- snackade om vad? frågade jag och Felix ryckte på axlarna igen.

- tyyyp... skolan, och lite sånt. sa han och jag såg direkt att han ljög.

- skolan? frågade jag med ett skratt. Felix himlade med ögonen.

- Men typ... dig. sa han försiktigt. Jag kollade ännu konstigare på honom.

- mig? pratade ni om mig? frågade jag och Felix log snett.

- aa, typ. eller, om oss. dig och mig. sa han och jag kände hur fjärilarna började fladdra i magen. Jag log svagt.

- varför? frågade jag och Felix tänkte efter.

- för att din pappa sa att... han ser på mig... att jag älskar dig. och det är ju sant. Jag älskar ju dig Saga. sa han och jag kände hur mitt hjärta slog snabbare och snabbare. Jag älskade honom också, mest av allt i hela världen.

- Felix jag äl.... Började jag men avbröts av min telefon som började ringa. Jag slängde en blick på min mobil som låg på nattygsbordet. Oscar. Jag svalde hårt och tog upp telefonen, tröck på grön och la den mot örat.

- Hallå? sa jag lite irriterat.

- Hej Saga... Sa Oscar försiktigt.

- Hej.

- Du... förlåt för hur det blev... jag ville ju att du skulle sova här. sa han och jag log svagt.

- Jag vet... mumlade jag och satte mig på sängen. jag slängde en blick på Felix som kollade koncentrerat på mig.

- Det var verkligen inte meningen att bråka, jag hatar att bråka med dig och jag tänkte springa efter men det gick inte, Theresa var där uppe och väntade och det blev mycket på samma gång.... sa han nervöst.

- Oscar det är lungt. sa jag allvarligt och kunde se framför mig hur han log på andra sidan.

- Bra. Du vet att det är dig jag vill vara med, helst hela tiden. sa han och jag log svagt, kollade på Felix som kollade ner i marken med spända käkar. Jag kände klumpen i magen växa, jag kunde ju förfan inte sitta här och prata emd Oscar bredvid Felix. Jag reste mig och gick längre bort i rummet.

. Men du, jag måste gå. vi hörs senare. sa jag och kollade på Felix som följt mig med blicken.

- Ah okej, Jag älskar dig Saga. sa han mjukt. Jag bet mig hårt i läppen.

- Jag älskar dig också. sa jag tyst, men inte tillräckligt tyst. Felix kollade besviket på mig och svalde hårt. Jag tog ner mobilen, la på och stoppade ner den i fickan.

- det var Oscar va? Frågade Felix snabbt. Jag slickade mig om läpparna och satte mig på sängkanten bredvid Felix.

- förlåt... viskade jag. Felix stirrade rakt ner i golvet och med spända käkar.

- Det är så jälva surt, att vara så kär i någon som inte känner likadant. sa han och jag svalde hårt.

- Men jag känner likadant. började jag tyst. Felix skakade på huvudet och kollade upp på mig.

- Nej Saga. Om du älskade mig lika mycket som jag älskar dig skulle det inte finnas plats nån annan kille, det skulle bara vara jag. för så är det för mig. Du är den ända. sa han allvarligt. Jag kände klumpen i halsen växa och bli större och större. Felix reste sig långsamt från sängen och började gå. Utan ett ljud lämnade han mitt rum. I flera minuter satt jag stilla på sängen och stirrade in i väggen. Kanske hade jag sagt "jag älskar dig" till fel person.

 

Jag matade Alice med en sur godis, hon skrattade och gjorde en äcklad grimasch, sura godisar var inte hennes favorit om man säger så. Hon tog upp en som hon kastade min mun. Jag åt upp den och kastade en i hennes mun, som hon inte fångade. Jag skrattade, tog upp den från sängen och åt upp den. Vi hade suttit och matat varandra med godis i ca 30 minuter nu.

- kan vi inte se på film? frågade hon. Jag nickade ivrigt och reste mig från sängen. Jag gick fram till min teve och plockade fram en dvd som jag höll fram framför henne. Det var en actionfilm, min favoit. Hon himlade med ögonen.

- skojar du? inte igen. Vi har sett den typ 10000 gånger! Sa hon med en suck.

- den är ju braaa! Svarade jag och Alice skakade på huvudet.

- Idag är det min tur att välja film! Sa hon och gick fram till teven. Hon letade med blicken över mina filmer tills hon plockade upp en och med ett flin höll hon upp filmen framför mig.

- Den här mååååste vi se, världens bästa film! Sa hon och jag suckade djupt. en tjejfilm.

- Kom igen, ingen jälva fjollfilm! Klagade jag. hon slog till mig på överarmen och stoppade i filmen i dvdspelaren.

- den är faktiskt asbra. sa hon och kröp upp bredvid mig i sängen. Jag suckade högt, la min arm kring Alice axlar. Filmen startade och Alice gosade ner sig mot min axel.

 

ca halva filmen hade gått och Ogge började löst pussa mig i nacken. Jag skrattade utan att släppa blicken från teven. Jag kände hur Ogge flinade mot min hud och fortsatte kyssa mig, upp för nacken och mot mina läppar. Jag vred bort huvudet.

- Oggeeee.... mumlade jag trött. Han bara flinade ännu större och kysste min läppar mjukt. Lekfullt puttade jag bort honom och koncentrerade mig på filmen igen. Men Ogge gav sig inte, hans arm som låg runt min midja gled ner mot mitt lår och han smekte löst med tummen över låret samtidigt som han började kysste mig på halsen. Jag vände mig om och våra ansikten var bara några millimeter från varandra.

- Sluta. viskade jag och Ogge böjde sig fram för att kysste mina läppar. Jag kände fjärilarna i magen men vände ändå bort huvudet mot filmen igen. Det var riktigt svårt att koncentrera sig på filmen när Ogge höll på. Tillslut la han sig över mig och brjade kyssa mina läppar hårt. Jag gav upp, det var ingen idé att stå emot. Jag log och virade mina ben runt hans midja. Ogge släppte mina läppar och kollade på mig med ett flin.

- Jag vann, sa han retsamt. Jag flinade.

- Inte mitt fel att du är så oemotståndlig. sa jag och Ogge kysste mina läppar igen. Han bet löst i min underläpp och jag släppte in hans tunga i min mun. Ogges armar släppte min höft och han drog av sig tröjan. löst bet jag mig i läppen och vi snurrade runt så jag låg överst. Ogges händer gick innanför min tröja och han började pilla med tröjkanten. Efter en stund var även min tröja av. Jag hjälpte till att knäppa upp mina byxor och vi rullade runt igen så att Ogge låg överst. Han granskade min kropp uppifrån och ner.

- Du är så jävla snygg Alice, mumlade han och kysste mig sedan på necken. Jag flinade och virade mina armar runt hans nacke. Jag fattade direkt vart dethär skulle leda.

 

 

---

ÄÄÄÄÄÄÄNTLIGEN DEL 90!!!

Det tog typ en vecka :oooooo har haft mycket i skolan, vart på läger, haft mycket med mina vänner osv men ska bli MYCKET BÄTTRE, lovar!!!

Älskar er och förlåt och tack för att ni har tålamod och är sp försåliga att jag faktiskt har ett liv också hahahhaha, MEN VI HÖRS SNART I ALLA FALL!!! snart händer mer grejer också känns lite tråkigt just nu meeeen grejer kommer :***

 

 

 

- vem är du? frågade hon och jag kollade på Theresa.

- Farmor det är en sak du måste veta. sa hon allvarligt. hennes farmor kollade på henne med höjda ögonbryn.

- jaha? frågade hon och Theresa svalde hårt och gav mig en nervös blick innan hon fortsatte.

- jo... jag och Felix... vi... vi... stammade hon. Jag kramade hennes hand hårdare med min och hon tog ett till djupt andetag.

- jag är gravid. sa hon snabbt tillslut.

---

Felix Perspektiv (LÅTTIPS, "BATTLE SCARS" AV LUPE FIASCO, GUY SEBASTIAN)

Theresas farmors ögon blev stora som bowlingklot och hennes mun öppnades.

- gravid? frågade hon och Theresa nickade.

- Förlåt... mumlade hon men Theresas farmor dunkade hårt näven i köksbordet. Jag ryckte till och kollade förskräckt på Theresas farmor som tittade riktigt surt på mig. Jag slickade mig nervöst om läpparna innan jag mötte hennes blick.

- Är DU pappan?! skrek hon argt. Jag svalde hårt och nickade.

- Förlåt mig... det var verkligen inte... började jag men Theresas farmor avbröt snabbt.

- FÖRSTÅR DU VAD DU HAR GJORT?! Skrek hon sedan. Jag nickade igen.

- jag är jätteledsen verkligen... fortsatte jag.

- Du har gjort henne gravid! Fattar du vilken jävla ansvar hon har nu? Theresa är för fan 16 år! Sa Theresas farmor argt.

- farmor snälla ta det lungt, Det är inte bara hans fel. sa Theresa snabbt. Hennes farmor spännde blicken i henne.

- Håll käften. Sa hon sammanibitet och Theresa svalde hårt. Jag klämmde hennes hand hårdare i min och pressade ihop läpparna. Jag kände ilskan bubbla inom mig, hur kunde hon säga sådär?

- Du har förstört hennes liv, hon kommer först och främst bära på ett jävla barn i 9 månader, som hon sedan ska föda och ta handom! Fattar du?! skrek Theresas farmor rakt i mitt ansikte. irriterat torkade jag bort lite spott från min kind som flugit rakt ut från hennes mun.

- Ja fast nu är det ju så att vi tänker göra abort. sa jag och Theresa nickade instämmande. Hennes farmor höjde på ögonbrynen.

- abort? det är inte ett alternativ. sa hon strängt. Theresa suckade.

- Du, det väljer jag själv. det är mitt barn. sa hon bestämt.

- Ja, fast om du gör abort blir det inget barn över huvud taget! Sa Theresas farmor argt. Var hon dum i huvudet? såklart Theresa skulle göra abort om hon ville det, plus att jag skulle aldrig kunna bli pappa, inte nu? jag var 15 år, det var alldeles för stort ansvar. 

- Jag SKA göra abort, fattar du?! sa Theresa surt. Hennes farmor bet hårt ihop käkarna och skakade på hvuudet.

- Lilla gumman JAG bestämmer och du ska inte göra abort. det är du som påbörjat dethär då får du avsluta det också. Sa Theresas farmor strängt. Jag kände hur ilkan höll på att bubbla över.

- men vafan, Theresa gör abort. sa jag och Theresas farmor vände sig mot mig med höjda ögonbryn.

- Och du, du bestämmer INTE det. sa hon och jag höjde på ögonbrynen.

- Klart som fan att jag är med och bestämmer? det är lika mycket mitt fel som Theresas att det här hände. sa jag chockat och theresas Farmor såg riktigt ut att buubla av ilska.

- JAG är den vuxna här och det är JAG som bestämmer! Ta dethär eller gå! Sa hon argt och pekade mot dörren. Theresa ryckte på axlarna, drog med mig bort mot hallen.

- Vi drar. mumlade hon och drog med mig ut.

- OM DU VÄLJER ABORT SKA DU VETA ATT DU INTE ÄR VÄLKOMMEN HIT NÅGOT MER, DÅ SKÖTER DU DIG SJÄLV, USCH! Skrek hon efter oss. Theresa smällde hårt igen dörren bakom oss och började med raska steg gå bort från huset. Jag joggade efter henne och drog tag i hennes arm.

- Theresa vänta! Sa jag och hon vände sig om, tårarna forsade ner för henne kinder.

- vad fan ska jag göra nu, HELVETE! Skrek hon och drog åt sig sin arm. hon fortsatte gå bortåt men jag stannade henne snabbt genom att ställa mig framför henne.

- Ta det lungt! Skit i henne, gör abort! Om det är det du vill, så ska du det! Okej? sa jag och theresa suckade högt.

- Klart som fan att jag ska göra abort, men det är inte problemet just nu. mumlade hon och jag kollade frågandes på henne.

- vad är det då? frågade jag och theresa höjde på ögonbrynen.

- Vad fan tror du? jag vart typ utslängd? Jag har ingenstans att bo?! sa hon panikslaget.

- men hon var ju inte allavarlig, såklart du får bo där, började jag men Theresa avbröt mig snabbt.

- Eh nej?! du känner fan inte min farmor! Sa hon argt. Jag suckade och la handen på hennes axel.

- Jag önskar jag kunde säga att du kunde bo hos mig men det skulle aldrig gå, mina föräldrar får inte veta något om dethär. sa jag och Theresa höjde på ögonbrynen.

- Ursäkta?! du tvingade mig i stort sätt att berätta för min farmor? klart som fan att dina föräldrar ska veta något?! sa hon surt. Jag suckade.

- Theresa det går inte, fyfan vad pinsamt, kommer aldrig kunna berätta det för dom. sa jag med Theresa bara skakade på huvudet.

- Ibland är du så jävla patetisk Felix, sa hon och började gå med snabba steg bortåt. Jag slöt hårt ögonen. Hon hade rätt, ibland var jag så jälva patetisk.

 

Oscar låg över mig på soffan och kysste mjukt mina läppar. Min ena hand låg i hans hår medan den andra var runt hans nacke. Oscar släppte försiktigt mina läppar och kollade djupt in i mina ögon.

- Du är så jävla fin. viskade han och snuddade löst vid mina läppar igen. Jag log och kysste honom länge. Vi hade nästan precis kommit hem efter middagen, Som Oscar envist bjöd på i alla fall. Oscar gick av mig och jag satte mig upp i soffan. Han satte sig bredvid och slog på teven.

- ska vi kolla på film? frågade han och jag nickade. Oscar Böjde sig ner och höll upp lite olika filmer. Jag valde en som såg bra ut och Oscar satte i den i dvd spelaren. Precis då knackade det på dörren.

- Vem kommer nu? frågade jag och Oscar ryckte på axlarna, reste sig för att gå och öppna. Jag gick efter och ställde mig mot väggen i hallen. Oscar öppnade dörren och framför stog en ganska lång, svarthårig tjej med utsmetad mascara i hela ansiktet. Jag kollade chockat på tjejen och hon kollade chockat tillbaka.

- Theresa? frågade Oscar förvånat. Jag stelnade till och stirrade på tjejen i dörröppningen. Theresa.. Var det den Theresa...? som Felix...? Vad gjorde hon här?!

- Får jag... får jag bo här? grät hon. Oscar klollade förvånat bak på mig och sedan tillbaka på Theresa.

- Öhm... jag... jag vet inte... Sa Oscar osäkert.

- Snälla! Gnällde hon. Jag spännde hårt blicken i henne. det var hon. jag var säker.

- Vad har hänt? frågade oscar och Theresas tårar började rinna igen. Oscar släppte in henne i hallen, Hon drog av sig skorna och gick in till soffan, där hon tog tag i en kudde som hon hårt kramade om.

- jag blev utslängd! grät hon. Jag suckade irriterat och Oscar satte sig ner bredvid Theresa.

- varför då? frågade han och jag satte mig ner i en fotölj.

- J...ja..jag är gravid! Stammade hon fram. Oscar kollade på henne med höjda ögonbryn.

- Oj... mumlade han. Jag kände ilskan bubbla inom mig. Hon var ledsen, och stack hem hit? till Oscar? Oscar tittade på mig och jag tittade surt tillbaka.

- Snälla Oscar, jag har ingenstans att bo! gnällde hon. Oscar reste sig från soffan med en liten suck.

- såklart du kan stanna här... men bara inatt.  sa han och Theresa reste sig snabbt upp, kramade Oscar hårt. Jag öppnade förvånat munnen. Jag skulle ju sova är här hos Oscar i natt? Inte hon, absolut inte.

- Tack, tack tack! Sa hon och Oscar skrattade till. avundsjukt spännde jag blicken i henne. Euw. Hon äcklade mig. Theresa släppte kramen och torkade snabbt bort tårarna under ögonen.

- vart kan jag sova? frågade hon ivrigt. Jag gav henne en trött blick, som hon helt ignorerade.

- öhm, du kan ta gästrummet, där uppe. Gå upp sålänge så kommer jag sen. sa Oscar med ett leende. Theresa nickade och började gå upp mot trappen. Såfort hon var borta vände jag mig irriterat mot Oscar.

- Jaha? jag då? frågade jag och Oscar suckade.

- Kolla Saga, jag vet att du inte är Theresas största fan men hon är min vän och hon behöver mig ikväll. sa han och la händerna på mina axlar. Jag suckade.

- Men du och jag skulle ju ha myskväll! Gnällde jag. Oscar nickade.

- Vi tar det imorgon eller nåt, okej? frågade han och jag bara nickade missnöjt.

- visst. muttrade jag och hängde min handväska över axeln.

- Jag lovar att ringa dig imorgon. Sa han och jag nickade, började gå mot hallen. Utan att säga hejdå smällde jag igen ytterdörren och började med snabba steg gå hemmåt igen. Jag hatade den där jävla Theresa av hela mitt hjärta.

 

Jag började med snabba steg gå mot saga. Varför visste jag inte, men jag behövde säga förlåt för igår. Förlåt för att jag blev arg, vilket igentligen inte var så konstigt på grund av nyheten jag precis fått, men ändå. Kanske skulle hon också förstå, och vi skulle kunna prata om dethär på ett lungt sätt, utan bråk. Jag vet inte, men det kändes i alla fall som det ända stället jag ville till just nu.

När jag var utanför Sagas dörr tog jag ett djupt andetag, la fingret på dörrklockan och tröck. det plingade i huset och efter en stund öppnades dörren. Sagas pappa stog i öppningen med ett leende på läpparna.

- nämen, Felix! Vad gör du här? frågade han chockat. Jag log svagt.

- Tänkte kolla om Saga är hemma? frågade jag och Sagas pappa skakade ledsamt på huvudet.

- Hon ska sova hos han... vad hette han nu då... mumlade Sagas pappa.

- Oscar? frågade jag och han sken upp.

- Så var det! Oscar, hon är hon Oscar, upprepade Sagas pappa. Jag nickade långsamt. Det kändes ungefär som om någon slog till mig hårt i magen.

- åh... jaha, okej... tvekade jag.

- Men du får gärna komma in ändå, om du vill? frågade han och jag kollade osäkert på honom.

- öhm... jag vet inte... började jag men Sagas pappa avbröt.

- Kom igen! Jag har lagat lasange. sa han och jag skrattade till. Varför inte? Jag hade ändå ingen annan stans att gå, och Sagas pappas lasange var den godaste i hela världen. Jag ryckte lätt på axlarna.

- visst. sa jag och Sagas pappa släppte in mig i hallen. Jag drog av mig skorna och vi gick in i köket. Jag satte mig vid bordet och Sagas pappa dukade fram till oss. Sedan slog han sig ner mittemot och la upp den rykande lasangen på sin tallrik.

- Så Felix, hur går det med allt? frågade han och jag ryckte på axlarna igen.

- Jo det går väll bra, sa jag och Sagas pappa log.

- Vi har saknat dig här hemma! Du lättade lixom upp stämningen när du var här. Sa Han och jag log stort.

- Jag har saknat er också! Svarade jag och tog en tugga av lasangen. den goda smaken spreds i munnen, Sagas pappa var verkligen mästare på lasange.

- Shit, det var skitgott! Sa jag och stoppade in ännu en gaffel i munnen. Sagas pappa log.

- Saga älskar denhär maträtten, så det var ju synd att inte hon åt hemma ikväll! Sa han och jag log svagt.

- Jo, det hade vart mysigt. sa jag och log av bara tanken. det skulle vara precis som förut, Jag, Saga och Sagas pappa som åt lasange och skrattade. men nej, hon var med Oscar istället. En pinsam tystnad spred sig vid matbordet i några sekunder tills Sagas pappa började prata igen.

- Sååå, har du hittat nån tjej då? frågade han och jag skakade på huvudet.

- Nä, eller asså... nej, inte direkt. sa jag och kände hur rodnaden spreds på mina kinder. Sagas pappa fick ett flin på läpparna.

- Vem är hon? frågade han och jag bara skakade på huvudet. Fyfan vad pinsamt. Om han bara visste att det var Saga jag tänkte på.

- Nej asså det är inte... nej det är ingen speciell. sa jag och kände hur min ansiktsfärg blev allt rödare och rödare.

- det verkar inte som "ingen speciell". sa Sagas pappa och jag slickade mig nervöst om läpparna.

- okej... men asså jag är rädd att hon gillar en annan kille. sa jag tillslut. Sagas pappa tänkte efter en stund innan han öppnade munnen.

- Och den killen är Oscar? frågade han och jag kände mitt hjärta slå ett dubbelt slag. Hur visste han...?

- Va? frågade jag chockat.

- Felix jag kanske är gammal, men jag är inte dum. Sa han med höjda ögonbryn.

- vad snackar du om? frågade jag, som om jag inte hade någon aning om vad han menade.

- Saga. Min dotter. Jag ser det på dig, jag märker att du vill ha tillbaks henne. Sa han allvarligt. Jag tittade chockat på honom.

- Va...? eller asså, ja... men... mumlade jag.

- Det är lungt Felix, jag tycker du är bra för henne. sa han och jag bet mig nervöst i läppen.

- Tack... antar jag. sa jag och Sagas pappa log. Precis då hördes ytterdörren smällas igen.

- Hallå? ropade Sagas röst från hallen. Sagas pappa kollade konstigt ditåt.

- Saga? frågade han och hon klev in i köket. När hon såg mig stannade hon upp och tittade förvirrat på oss.

- Felix? frågade hon och jag log.

- tja. svarade jag och hon kollade fortfarande lika konstigt på oss.

- Öhm... hej.... tvekade hon och släppte ner sin väska på golvet.

- Skulle inte du sova hos Oscar? frågade Sagas pappa.

- Det blev inte så. sa hon tyst.

- Åh okej, men då kan ju du och Felix hitta på något istället? ellerhur? frågade han och gav mig en menande blick. Jag log och kollade på Saga som ryckte på axlarna.

- Öhm, jaaa... visst.

 

---

DEL 89!!!!

Förlåt att det tog en stund har haft ett assvårt NO prov hahah, men nu är det uppe! Fortsättning kommer snart! Puss

 

- Vi löser det här tillsammans, men inte nu. Vi går hem och sover, så träffas vi imorgon och pratar, okej? fortsatte jag. Theresa nickade sakta.

- Tack Felix, du är en bra kille. sa hon och jag log svagt.

- jag vill bara inte att du ska tro att dethär är ditt fel, för det är det inte. sa jag och Theresa log och gav mig en till kram.

- kommer du hem själv och så, är det lungt? frågade jag och vi släppte kramen.

- det är okej, vi hörs imorgon. sa hon och log. Jag nickade och Theresa gick mot sin tunnelbana. Jag tog ett djupt andetag och kollade upp i taket. Fan dethär.

---

Sagas Perspektiv

Jag vaknade och öppnade långsamt ögonen. Jag såg Oscar ligga bredvid mig i soffan, hade vi somnat här igår? Jag gäspade och satte mig upp. Dörren till vardagsrummet öppnades och in kom mamma.

- godmorgon gumman! Sa hon med ett leende.

- godmorgon... sa jag trött och ställde mig upp.

- jag såg att Oscar sov kvar, sa hon och nickade mot Oscar. Jag nickade och gick förbi mamma ut i köket.

- Jag är hungrig! Gnällde jag och öppnade kylen.

- det finns hallonpaj om du vill ha. sa mamma och kom in till mig i köket.

- hallonpaj?! frågade jag glatt. Mamma skrattade och nickade.

- Jag bakade det för nån dag sen. sa hon och tog ut en bit hallonpaj ur kylen. Jag tog emot den och stoppade in den i micron.

- ska du inte väcka oscar? frågade hon och satte sig vid bordet. Jag skakade på huvudet.

- Nej. svarade jag och micron pep. Jag tog ut tallriken och satte mig mittemot mamma och började äta. smaken av hallon fyllde min mun och jag stoppade in en tugga till. Hallonpaj var det bästa jag visste.

- Hur är det igentligen mellan dig och Oscar? frågade mamma efter en stund. jag gav henne en frågande blick.

- Va? frågade jag chockat.

- ja, har ni bråkat? fortstte hon. Jag kollade lika förvånat på henne.

- Öhm nej? vad får dig att tro det? frågade jag irriterat.

- Jag tänkte bara... du ser inte så glad ut med honom... eller asså, inte på senaste tiden, eller om man jämför med när du var med Felix. sa hon och jag gav henne en arg blick.

- Du har inte äns sett mig och Oscar tillsammans på senaste tiden? sa jag och mamma suckade.

- Okej, okej, förlåt. jag tog det fel då.

- Ja, väldigt fel. sa jag och stoppade in en till tugga i munnen. Precis då kom Oscar in, utan tröja i köket.

- Godmorgon, sa han med sin hesa morgonröst och satte sig bredvid mig vid bordet.

- Godmorgon! Svarade jag och Pussade Oscar länge på munnen, sneglade på mamma som bara flinade.

- Godmorgon, sovit gott? frågade mamma. Oscar nickade.

- Själv då? frågade han samtidigt som han tog min sked och tog en tugga av min paj.

- Jodå! Svarade mamma och reste sig från bordet. Oscar nickade.

- vill du ha paj? frågade jag och Oscar skakade på huvudet.

- kan vi inte dela? frågade han och jag himlade med ögonen.

- Okejdååå. sa jag. Oscar matade mig med skeden och jag skrattade.

- Saga, jag åker till jobbet nu! kommer hem ikväll. sa mamma och gick ut i hallen.

- har du börjat jobba igen? frågade jag och mamma nickade.

- japp. pappa kommer hem innan mig för jag har yoga pass ikväll så han får fixa mat, sa hon och ytterdörren öppnades. Jag suckade ljudligt.

- Okeeeej. sa jag och hon gick. Jag kollade trött på Oscar.

- vadå? frågade han och jag tog en tugga av pajen.

- då kommer jag få värma nåt, och jag HATAR rester. sa jag surt. Oscar pussade mig på pannan.

- Kan inte jag få bjuda dig på middag ikväll? frågade han och jag tittade tveksamt på honom.

- Du behöver inte... sa jag och Oscar nickade ivrigt.

- Jag vill! Snälla? bad han och jag log svagt.

- Okej, men jag betalar själv! Sa jag och Oscar suckade.

- Du är så envis! Sa han och jag flinade.

 

 Med ett djupt andetag, höjde handen och knackade på hos Theresa.

- Jag öppnar! Skrek någon innefrån, Tim. bara några sekunder senare öppnades dörren och Tim kollade chockat på mig. Han höjde på ena ögonbrynet och öppnade munnen för att säga något, jag hann före.

- Hej Tim. sa jag och han nickade lngsamt till svar.

- varför är du tillbaks? frågade han nästan lite irriterat. Jag slickade mig om läpparna.

- Jag måste prata med Theresa. sa jag och Tim kollade tveksamt på mig.

- njaaa, jag vet inte, du sa att du aldrig skulle komma tillbaka. sa Tim och jag suckade.

- komigen grabben, jag måste snacka med henne. sa jag och Tim tänkte efter.

- Om vi spelar fifa först. sa han och log nöjt. jag skrattade till och nickade.

 - såklart. svarade jag. Tim släppte in mig och jag drog av mig skorna. Vi gick in i teverummet och jag slog mig ner i soffan. Tim kastade en spelkontroll på mig som jag tog emot.

- förbered dig på spö, sa han med ett flin. Jag höjde på ögonbrynen och satte mig tillrätta i soffan.

- Vi får väll se, svarade jag och blinkade med ena ögat. Matchen startade och höll på riktigt länge, vi var väldigt jämna och det var inta många mål som skjöts. Efter en stund kände jag en hand vifta framför mitt ansikte. Irriterat la jag ifrån mig dosan och kollade på Theresa som stog framför mig och försökte få min kontakt.

- hallååå??? sa hon och jag kollade på henne.

- Det finns en ända viktig regel, man stör inte mitt i en match. sa jag och kollade tröttsamt på Theresa. Hon himlade med ögonen.

- men vi har ju liiiite viktigare saker att tänka på om man säger så. sa Theresa allvarligt. jag suckade och nickade, kollade på Tim som tittade surt på Theresa.

- Du ska alltid förstöra, muttrade han. Theresa suckade och drog upp mig från soffan.

- Sorry Tim, jag måste snacka med din syrra. som du lovade, sa jag och log svagt.

- Men vi har ju inte spelat klart än! Sa han besviket. jag suckade och kliade mig i nacken.

- Vad säger du om att jag kommer förbi igen och spelar, en annan dag? frågade jag och Tim sken upp. han nickade ivrigt.

- Lovar du verkligen? frågade han och jag nickade.

- Lovar. sa jag och Tim log stort, tog upp sin kontroll och började spela igen. Jag kollade på Theresa som nickade uppåt. Jag följde med upp och vi gick in i hennes rum, hon stängde dörren bakom sig.

- Du måste berätta för din farmor. sa jag såfort vi satt oss ner. Theresa kollade storögt på mig.

- är du dum i huvudet? aldrig i hela mitt liv! sa hon upprört. Jag suckade och la lugnande handen på hennes axel.

- vad ska vi göra då? det kommer komma fram i alla fall och det bästa är om hon får reda på det nu på en gång.

- Hon är inte hemma nu. sa Theresa snabbt. jag suckade.

- Jag menar inte just exakt nu, men idag i alla fall. sa jag och Theresa bara skakade på huvudet.

- Aldrig Felix, hon kommer döda mig. fattar du inte det?! Hon lät nästan lite arg.

- Jo jag fattar, men vi måste. vi gör det tillsammans. sa jag och Theresa kollade lidande på mig.

- åååh jag kan inte Felix... sa hon och jag tog ett hårt grepp om hennes händer.

- Komigen Theresa, vi kan. sa jag och hon svalde hårt. En tår började rinna ner för hennes kind och hon slängde sig i min famn.

- jag är så rädd, farmor kommer aldrig tillåta mig göra abort. Hon är helt emot sånt. snyftade hon och jag kramade om henne hårt.

- Vi pratar med henne, okej? ta det lungt. sa jag och Theresa släppte kramen, la sig på sängen och suckade.

- Okej. vi försöker. sa hon och jag nickade. Precis då hörde jag  ytterdörren smällas igen där nere. Theresa kollade oroligt på mig.

- Är det hon? frågade jag och hon nickade, satte sig upp i sängen. 

- ska vi går ner och prata med henne nu? frågade hon oroligt. Jag nickade.

- Det är väl ett bra tillfälle, eller? frågade jag och Theresa svalde hårt.

- O..Okej. vi gör det. sa hon. jag nickade, tog hennes hand och så gick vi ner. Jag kände hjärtat dunka hårt i bröstet av nervositet. Jag hade aldrig träffat Theresas farmor förut, och nu skulle jag ställa mig framför henne och berätta att jag var orsaken till Theresas graviditet. Jag tog ett djupt andetag och vi klev in i köket där Theresas farmor stog och packade upp mat från affären.
Theresa harklade sig och hennes farmor vände sig om mot oss. Hon kollade ogillande på oss en lång stund innan hon öppnade munnen.

- vem är du? frågade hon och jag kollade på Theresa.

- Farmor det är en sak du måste veta. sa hon allvarligt. hennes farmor kollade på henne med höjda ögonbryn.

- jaha? frågade hon och Theresa svalde hårt och gav mig en nervös blick innan hon fortsatte.

- jo... jag och Felix... vi... vi... stammade hon. Jag kramade hennes hand hårdare med min och hon tog ett till djupt andetag.

- jag är gravid. sa hon snabbt tillslut.

 

 

---

DEEEEL 88 HÖRRNIIIIII!!!

Hoppas ni gillade det :*****

liste spännanade i slutet heheh

Har fått mycket kommentarer om dålig uppdatering, jag veeeeet :((( suger verkligen på det hahaha men ska göra ALLT för att uppdatera varannan dag i alla fall!

Illylyyyyy och vill inte att ni ska få vänta

Puss

 

 

 

- Du har helt rätt gumman, helt rätt. sa hon tröstande.

- jag sa det, att det visst hade något med mig att göra, och då tog Felix upp Oscar, att jag höll på med båda. han är verkligen besviken på mig och jag förstår varför... men... det har inte äns något med dethär att göra! Sa jag upprört. Alice skakade på huvudet.

- Dom hatar dig inte... du vet mycket väl att dom är helt förälskade i dig och ett litet bråk kommer inte förstöra något. Det kanske kommer göra saker svårare men det löser sig, jag lovar. sa hon och jag nickade, kramade om henne hårt.

- Tack Alice, du är bäst. mumlade jag mot hennes axel.

---

Jag la mig med en duns på sängen och kollade på Alice som stog och granskade sig själv i mina nya shorts.

- asså dom är sååå snygga! Jag mååååååste få låna dom nån gång. sa hon och snurrade ett varv i spegeln.

- mhhmmm, mumlade jag. Alice hade vart här i några timmar nu, och hon hade verkligen försökt med allt för att få mig på bra humör, vilket hade gått sådär. Alice suckade och satte sig bredvid mig på sängen.

- Du måste göra något åt dethär nu Saga! sa hon lite irriterat och slog till mig på rumpan. Jag kollade tröttsamt på henne.

- men vad ska jag göra? både Felix och Oscar hatar mig. sa jag och Alice la sig ner bredvid mig.

- Lägg av nu, du måste prata med dom, utan att det blir bråk. sa hon och jag nickade. Hon hade rätt. Att bara ligga här gjorde ingen nytta.

- Ska jag ringa Oscar? frågade jag och Alice nickade.

- Gör det nu, säg förlåt och att ni kan träffas ikväll och snacka om han har tid. sa hon och jag suckade, tog telefonen och slog in Oscars nummer. Jag gav Alice en lidande blick innan jag la telefonen mot örat. Några signaler gick fram tills Oscar svarade.

- hallå? sa han på andra sidan.

- Hej Oscar... sa jag försiktigt.

- Saga? frågade han.

- mm... Vi måste prata. sa jag lika försiktigt.

- Jag vet, förlåt... jag överreagerade. Såklart du får vara vän med vem du vill, jag är bara orolig att Felix ska ta dig ifrån mig, jag älskar dig Saga. sa han med en liten suck. Jag kände hur klumpen växte i magen. Hur kunde jag? hålla på med Felix när Oscar kände sådär? Usch, jag var en hemsk människa, en riktigt hemsk och äcklig människa.

- Nej Oscar, det är jag som ska säga förlåt. Jag fattar att du är orolig när jag är med Felix men... Han är min vän. sa jag och svalde hårt. Jag hatade verkligen att ljuga.

- Mm, och jag antar att jag får ta det. Har du tid att träffas? Så kan vi prata. frågade han och jag log svagt.

- Såklart, kom hit! svarade jag.

- okej bra, kommer om några minuter, puss! Sa han och la på. Jag tog lättat ner mobilen från örat med ett leende på läpparna. Alice höjde på ögonbrynen.

- Så vad sa han..? Frågade hon nyfiket. Jag satte mig upp i sängen.

- han kommer hit om några minuter. sa jag glatt. Alice ögon blev större och hon drog snabbt av sig shorsen.

- Jag kan ju inte vara här... jag måste gå! Nu! Sa hon stressat och drog på sig sina egna mjukisbyxor. Jag skrattade och reste mig från sängen, följde efter henne ner i hallen. Hon tröck ner dörrhandtaget för att gå ut.

- Hörrödu! en kram kanske? sa jag och Alice skrattade, vände sig om och kranmade om mig.

- Vi ses snart, älskar dig. Och lycka till nu! Sa hon. Jag log och vi släppte kramen.

- Hejdå! Älskar dig också. sa jag och Alice klev ut genom dörren. Precis då kom Oscar upp på uppfarten. Han vinkade och gick fram till oss.

- tja Alice! Sa han och kramade om henne.

- Öhm hej! Sa hon och kramade tillbaka.

- Hur mår du? frågade han.

- Jodå, det är bara bra. sa hon och Oscar nickade. Det blev tyst och jag gav Alice en blick som betydde "gå nu" Hon skrattade. och började gå.

- vi ses! Sa hon och gick iväg. Oscar vände sig mot mig och log. Vi kollade på varandra en lång stund tills Oscar tog tag i mitt ansikte och kysste mina läppar mjukt.

- Förlåt... mumlade han och vi släppte kyssen långsamt. Jag skakade på huvudet och gav honom en kram.

- Säg inte det, jag fattar att du är besviken. sa jag och Oscar kramade om mig hårdare.

- Jag älskar dig, du vet det va? sa han och jag svalde hårt. mina skuldkänslor höll på att välla över.

- Jag älskar dig också. mumlade jag och vi släppte kramen och gick in. Vi satte oss i soffan, jag lutade mig mot Oscars axel och han strök mig mjukt över håret. Det kändes så felmen också rätt, att ligga här med Oscar och mysa i soffan. kanske var det fel, kanske var det inte här jag skulle vara?

 

När jag såg Theresa komma gåendes mot mig började jag gå snabbare fram till henne. Inte bli sur nu felix, var det ända jag tänkte. hur gärna jag än ville skrika på henne att allt var hennes fel, så var det lika mycket mitt fel och jag behöver hjälpa henne med dethär. Jag tog ett djupt andetag och när jag kom fram till henne kramade jag om henne hårt. Theresa kramade tillbaks och så stog vi ett tag, helt tysta i tunnelbanan och kramades.

- Jag är rädd. viskade hon efter en stund. Jag kände hur tårarna började bränna bakom ögonlocken. Vi släppte kramen och jag kollade in i Theresas ögon.

- jag med. sa jag ärligt och bet mig hårt i underläppen för att undvika tårarna. Theresa grät redan, en tår rullade ner för hennes kind som jag var snabb med att torka bort. Jag behövde visa att jag brydde mig nu. det här var lika mycket mitt ansvar som hennes.

- Vad ska jag göra? frågade hon och fler tårar började rinna från henne kinder. jag svalde hårt och ryckte lätt på axlarna.

- Jag vet inte. viskade jag, Theresa suckade och blundade hårt.

- Det känns som en mardröm, jag önskar det här aldrig hänt! Jag känner mig ensamast i hela världen, det finns ingen att berätta dethär för, jag har ingen! Grät hon. Jag la händerna lugnande på hennes axlar.

- Du är inte ensam. jag är här, okej? sa jag med blicken fäst i Theresas ögon. Theresa nickade och torkade bort tårarna som låg under ögonen.

- Vi löser det här tillsammans, men inte nu. Vi går hem och sover, så träffas vi imorgon och pratar, okej? fortsatte jag. Theresa nickade sakta.

- Tack Felix, du är en bra kille. sa hon och jag log svagt.

- jag vill bara inte att du ska tro att dethär är ditt fel, för det är det inte. sa jag och Theresa log och gav mig en till kram.

- kommer du hem själv och så, är det lungt? frågade jag och vi släppte kramen.

- det är okej, vi hörs imorgon. sa hon och log. Jag nickade och Theresa gick mot sin tunnelbana. Jag tog ett djupt andetag och kollade upp i taket. Fan dethär.