- Ett band?! frågade hon nyfiket. Jag skrattade.

- Ja eller asså, vi dansar och sjunger. 

- fyfan vad coolt! är ni kända eller nåt? frågade hon förvånat. Jag skrattade.

Saga satt länge och kollade på mig, bara helt tyst, utan att säga någonting. 

- Saga.... började jag men hon avbröt mig.

- Jag vet inte vad jag ska säga Oscar.... jag... började hon och skakade på huvudet. Jag tog ett djupt andetag.

- Jag vet inte om du känner likadant, eller, antagligen inte, eftersom det verkar som du fortfarande är kär i Felix.... Men.... jag gillar dig, sa jag försiktigt. Vad fan höll jag på med? Felix skulle döda mig. Saga såg chockad ut. Hon la ansiktet i händerna.

- Varför Oscar... Jag orkar inte... mumlade hon. Jag kollade konstigt på henne.

- vad? vad orkar du inte? frågade jag.

- Jag trodde inte du kände så och... Det kan inte bli nåt. Fattar du inte det? Jag kan inte göra så mot Felix. eller, rättare sagt du kan inte göra så mot Felix. sa hon, lyfte ansiktet och kollade ledsamt på mig. Jag suckade. På ett sätt hade hon rätt, men... Jag vet inte vad de var med henne. Jag drogs till henne. Och nu när jag hade min chans, ville jag ta den.

- Det kan det visst Saga. Felix behöver inte veta nåt. Sa jag och Saga höjde på ögonbrynen.

- Oscar nej. Bara nej. Jag kan inte, sa hon, suckade och reste sig. jag svalde hårt.

 

 Kan vi gå? frågade jag och reste mig. Oscar höjde på ögonbrynen och kollade på min mat.

- Du är ju inte klar? Sa han och jag skakade på huvudet.

- Jag vill inte vara här nu när hon är här. sa jag och började plocka ihop mina grejer.

- Felix sätt dig igen, hon sitter ju bara där. snälla var kvar? ignorera henne bara! Sa Oscar och la huvudet på sne. Jag suckade och satte mig ner vid bordet igen, stoppade in ännu en pommes som nu blivit kall i munnen.

- då skyndar vi oss. jag vill hem. sa jag och precis då blippade min mobil till. Ett sms från Theresa. "Ja det skulle vara kul! Vi får höras senare, Kram Theresa" jag log ett svagt leende och svarade. "nice, då hörs vi kram" sedan la jag ner mobilen på bordet bredvid mig.

- Theresa? frågade Osca nyfiket. Jag nickade.

- Bara så du vet kommer det inte bli något mellan mig och Theresa, tyvärr. sa jag Oscar bara höjde på ögonbrynen.

- vi får väll se. sa han med ett flin.

---

Sagas Perspektiv

Jag kollade mig oroligt runt efter ett ledigt bord, det ända lediga jag kunde se var bredvid Felix och Oscar. 

- Vart ska vi sitta? suckade jag och kollade på Felicia. Hon suckade tillbaks.

- Ändå lediga platsen är därborta... Sa Felicia och nickade mot Felix och Oscars håll.

- Aldrig i livet. Sa jag och höjde på ögonbrynen. Felicia suckade igen.

- Vad ska vi göra då? vi måste sitta nånstans, sa hon och lutade sig mot väggen.  

- Men inte där. vi kan väll vänta tills det blir ledigt nånstans... började jag men Felicia avbröt mig.

- Saga snälla kan vi inte bara sätta oss där, han kommer ändå inte prata med dig. Inget kan hända. Sa hon försiktigt. Jag suckade och kollade bort mot killarna. Hon hade rätt, han skulle ändå inte prata med mig.

- Okejdå. sa jag och Felicia log svagt.

- Om nått händer då går vi, jag lovar. Sa hon och drog med mig bort mot bordet. Vi satte oss och jag kände Felix blick bränna. Om jag skulle kolla upp skulle jag möta hans blick, så jag lät den stanna i bordet. Det blev helt tyst, som om varken jag eller Felicia vågade säga något. Jag kollade försiktigt upp på henne, hon satt med mobilen i handen. Felix och Oscar var också tysta, tills Felix mobil ringde. Jag ryckte till och såg hur Felix letade efter mobilen i byxfickan, drog upp den och log lite smått mot skärmen innan han svarade. 

"Hej Theresa!" Sa han glatt. Jag kunde inte slita blicken från honom, jag ville höra varenda ord han sa.

"Ja, jag sitter på donken med Oscar." Sa han, det blev tyst en stund. "Om du kan komma?" sa han, sneglade på Oscar som gav Felix en osäker blick. "Jag kan komma till dig istället, vart är du?" fortsatte Felix. "Ah okej, jag kommer om en kvart! Puss" Sa han, tog ner mobilen och la på. Jag stelnade till. Puss?! vem fan var Theresa?! Jag kollade oroligt på Felicia som såg ledsamt på mig. 

- Jaha, varför bryr du dig? frågade jag och kollade upp på honom.

- Jag hatar att se dig må dåligt. sa han ärligt. Jag suckade.

- Du är Felix kompis, inte min. du borde inte bry dig. 

- Jag vet, men jag kan inte se dig må dåligt, jag kan verkligen inte. sa han besvärat.

- Men vi ska ju inte träffas ändå, så du slipper. Sa jag med en axelryckning. Oscar suckade.

- Det är just det. Jag vill inte ignorera dig bara för att Felix gör det. Jag vill träffa dig ändå.

- Men Oscar.... började jag men avbröts snabbt.

- Jag vet, det är fel, och konstigt. Men det känns nästan lite som... Nu när du och Felix inte är tillsammans längre har jag typ min... chans. Jag kollade chockat på Oscar. Menade han...?

 

Jag såg Theresa längre bort, hon stog och pratade i telefon lutandes mot väggen. Jag kollade noga på henne, hon var snygg, men jag kände inte samma känsla som när jag såg Saga, denhär pirrande känslan i magen. Den fanns inte när jag såg Theresa. Kanske för att jag inte kände henne, i och för sig. Fast med Saga hade jag känt den känslan från början, från första gången jag såg henne. Theresa kollade upp på mig, och ett hennes läppar sparack upp i ett leende. Hon vinkade, sa något i telefonen och la ner den. Jag gick fram och gav henne en kram.

- Hej Felix! Sa hon glatt. Jag släppte kramen och tittade på henne.

- Hej, Svarade jag och log.

- Så, vad ska vi göra? frågade hon glatt. Jag tänkte efter.

- Ingen aning, vad vill du? frågade jag och vi började gå ut från tunnalbanan.

- Kan vi inte ha picknick? typ om vi går och köper lite grejer och sätter oss på något mysigt ställe? det är ju fint väder. Sa Theresa och la en slinga hår bakom örat.  Jag nickade.

- Det låter som en bra idé. Svarade jag och vi gick in på ica. 

- Jag vill ha choklad, sa Theresa ivrigt och jag följde med bort mot godiset. Jag kollade på henne medan hon letade med blicken över chokladkakorna. Hon tog en marabou och höll de framför mig.

- Kan vi inte köpa denhär och sen jordgubbar? frågade hon. 

- Visst, jag går och hämtar jordgubbarna. Du kan ta något att dricka sålänge, sa jag och Theresa nickade. Jag gick bort mot frukten och tog ett paket jordgubbar. Nu skulle jag verkligen försöka lära känna Theresa. Hon kanske var världens bästa tjej? Jag kanske kunde bli kär i henne? allt skulle bara bli så mycket enklare. Jag rättade till kepsen och gick till Theresa som nu stog i kassan. 

- Hittade du några jordgubbar? frågade hon. Jag nickade.

- Var dom bra? frågade jag och visade henne paketet.

- perfekta. Sa hon och vi la på varorna på rullbandet. 

- Hej, det blir 67 kronor. sa killen i kassan. Therese tog fram sitt kort men jag var snabb före henne.

- Jag betalar. sa jag och kollade henne rakt in i ögonen. Hon log och suckade lätt.

- Tack, sa hon och jag stoppade i kortet, slog in min kod. 

- Ha en fortsatt trevlig dag! Sa killen i kassan, jag log mot honom och sen gick vi ut från affären.

- Vart ska vi sätta oss då? Frågade jag när vi kommit ut.

- Är det inte mysigt här i trappen? Theresa pekade på den stora trappen vid plattan. 

- Jo, det är det väll. svarade jag och vi satte oss ner. Jag öppnade jordgubbspaketet och stoppade in en i munnen.

- Var dom goda? frågade Theresa och tog en hon också. Jag nickade.

- Men du, sist vi träffades var ju båda lixom fulla... började jag och hon avbröt mig.

- Jo, jag vet... Och du ska veta att jag är bara sådär när jag är full. Sa Theresa allvarligt jag skrattade.

- Jag fattar, men... kan du inte berätta lite om dig själv då? så berättar jag om mig. föreslog jag.

 - Absolut! Jo... Jag heter Theresa... är 15 år, bor med min pappa och lillebror Tim. Mamma dog när jag var 6 år, hon fick bröstcancer och klarade sig inte så länge. När mamma dött började pappa dricka massor, därför bor jag och Tim hos Farmor ibland, fast henne är det något allvarligt fel på, sa Theresa. Det lät precis som om hon berättat detdär 1000 gånger förut, som om det verkligen inte var något svårt att prata om. 

- Oj... började jag men hon avbröt mig igen.

- Det är lungt, Jag går hos en psykolog som hjälper mig jättemycket, och är därför ganska van vid att prata om dethär. Men jag vet också att det är därför jag är lite som jag är, festar, dricker, röker.... Jag är ju ändå bara 15 år. fortsatte hon. Jag nickade långsamt.

- röker du? frågade jag försiktigt.

- Ja... Jag vet. Farmor har försökt få mig att sluta hur många gånger som helst men jag vill inte, på något sett blir jag lugn av att röka. Sa hon allvarligt. Jag nickade.

- finns det inget annat som gör dig lugn? Jag vill inte att du röker... det är inte bra. sa jag allvarligt. Theresa flinade.

- Jag mår bra av det. svarade hon och ryckte på axlarna. Jag nickade långsamt.

- Så... du röker ofta? frågade jag. Jag ville inte ha att hon skulle röka. Jag rökte själv förut, innan jag träffade Saga. Men det handlade mest om grupptryck, och inget jag själv igentligen ville. Theresa skakade på huvudet.

- Nej, eller, då och då. Oftast är jag mår dåligt. jag är inte beroende, men ibland röker jag för att vara elak, jag menar mot farmor. sa hon och jag tittade konstigt på henne.

- varför vill du vara elak mot henne? frågade jag chockat. Hon suckade.

- Hon är glad att mamma dog, hon hatade mamma, och igentligen hatar hon mig också. Hon älskar pappa och Tim, varför vet jag inte. ändå orsaken till varför hon inte vill att jag ska röka är för att hon är orolig över Tim, hon vill inte att han ska bli likadan, som röker, dricker och så. sa hon och ryckte på axlarna.

- Hur gammal är Tim? frågade jag. Theresa tänkte efter en stund.

- 12. svarade hon sen. Jag nickade.

- Du... Du kan alltid prata med mig. sa jag allvarligt. Theresa log.

- Tack, det är lungt. Nu vill jag höra om dig! Sa hon ivrigt. Jag tog ett djupt andetag.

- Okej, mina föräldrar är skiljda, jag bor oftast hos mamma men ibland hos pappa, där jag har två halvsyskon. Sonja och Theo. Jag hänger mycket med Oscar, Ogge och Omar, och vi har precis startat ett "band", The Fooo. sa jag och Theresa avbröt mig ännu en gång. Hon var riktigt bra på att avbryta.

- Ett band?! frågade hon nyfiket. Jag skrattade.

- Ja eller asså, vi dansar och sjunger. 

- fyfan vad coolt! är ni kända eller nåt? frågade hon förvånat. Jag skrattade.

 

- Men kom igen Felix, häng med ikväll! Det blir kul, och jag lovar att hålla koll så det inte går för långt. Sa Oscar, lutade ryggen mot dörren så den öppnades och vi gick ut i den varma solen. Jag suckade. Vi hade precis vart i studion och  hjälpt till att sätta ihop videon till kangaroos som skulle komma upp på youtube imorgon.

- Det kommer bara sluta som förra gången, att jag vaknar upp bredvid nån tjej i ett främmande hus, och jag gillar det inte. Sa jag bestämt och vi började gå mot tunnelbanan. Oscar himlade med ögonen.

- Om du ska fortsätta såhär kommer du aldrig träffa nån ny tjej, du måste våga lite! Sa han och vi åkte ner för rulltrappan, gick fram till spärrarna. Jag la mitt busskort kortläsaren och det blippade till, spärrarna öppnades och jag gick igenom. 

- Kan jag väll visst, vem har sagt att jag måste träffa en tjej på en fest? frågade jag och Oscar suckade.

- Det är det enklaste sättet, du kan ju inte direkt bara gå fram till en tjej och be om hennes nummer? Sa Oscar och vi satte oss ner på en bänk för att vänta på tunnelbanan som skulle komma om 4 minuter.

- Ska vi slå vad? frågade jag och Oscar höjde på ögonbrynen.

- Visst, 50 spänn. skrattade han. Utan att äns tänka reste jag mig från bänken, rättade till kepsen och gick fram till en grupp tjejer som såg ut att vara i min ålder.

- Tja tjejer, sa jag med ett leende, la handen på en av tjejernas axel.

- Hej...? Så en blond tjej osäkert tillbaka. Jag kollade bak på Oscar som satt med armarna i kors lutandes mot väggen, kollade noga på mig när jag pratade med tjejerna.

- Okej om jag stör lite? frågade jag och tjejerna skrattade till.

- vad vill du? frågade den blonda igen.

- Här, skriv in ditt nummer. Sa jag säkert och sträckte fram min mobil till tjejen. Hon ryckte på axlarna, tog emot mobilen och skrev lite på tangenterna. Jag kollade bak på Oscar igen som satt med ett flin på läpparna, sedan lämnade hon tillbaks mobilen. Jag kollade på kontakten som hon döpt till "Ellen<3" Sedan kollade jag upp på henne igen.

- Jag ringer dig, Ellen. sa jag och Ellen nickade glatt. sedan vände jag och gick tillbaks till Oscar, han satt och tittade chockat på mig.

- Snyggt Felix! Sa han förvånat.

- 50 kronor, sa jag besatämt och sträckte ut handen. Oscar rotade i sin ficka och plockade tillslut fram en skrynklig femtilapp som han la i min hand.

- Du gjorde det ju faktiskt! Sa han förvånat. Jag flinade och precis då kom kom tunnelbanan. Oscar reste sig och vi klev på, det var ganska mycket folk så vi fick stå.

- Så du säger fortfarande nej till festen ikväll? frågade han. Jag nickade bestämmt.

- Har ingen lust, kanske någon annan gång. sa jag och Oscar himlade med ögonen.

- visst, som du vill. sa han besviket och tunnelbanan röck till och började åka. Min mobil blippade till, jag tog upp den och kollade. "Hej Felix! Det är jag, Theresa från festen för några veckor sen. Jo, tänkte bara kolla om du vill hänga med på fest ikväll? Kram." Jag läste smset en gång till.

- vafan...? mumlade jag med blicken fast i skärmen. Hur hade hon fått tag på mitt nummer? jag rynkade på pannan.

- Vad är det? frågade Oscar. Jag höll upp mobilen framför honom.

- Vad fick hon mitt nummer ifrån? frågade jag chockat. Oscar kollade bort från mobilen, mötte min blick och bet sig nervöst i läppen.

- asså jag ty gav.... började han men jag avbröt honom.

- Gav du henne mitt nummer? fyllde jag i nästan lite surt.

- Ja... asså hon frågade om det och jag tänkte att...

- tänkte vadå?! Var det därför du ville ha med mig på festen ikväll?! För att Theresa skulle vara där?! frågade jag argt. Oscar suckade.

- Felix lyssna, det skulle vara asbra för dig att hitta nån ny. Och Theresa är schysst. Sa han och kollade allvarligt på mig. Jag suckade. Jag visste att han hade rätt, jag behövde hitta någon ny. Men.... Theresa? nej.... hon var inte min typ. verkligen inte.

- hon är inte min typ. mumlade jag.

- Du har ju inte äns gett henne en chans? när ni träffades var ni fulla båda två. Sa Oscar, tunnelbanan stanande och vi klev av på T-centralen. Kanske skulle jag ge henne en chans iallfall? 

- Okej, jag träffar henne. Men inte på nån jävla fest. Vi kommer bara bli fulla igen. Sa jag och ett leende spred sig på Oscars läppar. Jag tog upp mobilen och började skriva på ett svar. "Heej, har ingen lust att dra på fest, men kan vi inte hitta på nåt annat? /Felix"  Jag läste igenom smset en gång till innan jag skickade iväg det och la jag ner mobilen i byxfickan.

- vart ska du nu? Frågade Oscar.

- Hem antar jag, hade inte tänkt något annat. Sa jag med en lätt axelryckning. 

- kan vi inte äta nåt? är skithungrig. Frågade Oscar och jag nickade.

- visst, donken eller? frågade jag och han nickade som om det var en självklarhet. 

  

Jag stog hemma hos Felicia medan hon argresivt rev ut hela sin garderob.

- Jag har inget att ha på mig, INGET! Skrek hon och smällde hårt igen garderobsdörren. Jag suckade.

- Ta det lungt Felicia! Denhär är väll fin? frågade jag och höll upp en vit, söt topp. Felicia suckade.

- Den är skitful. muttrade hon och röck toppen ur mina händer.

- Det tycker du ju inte, du andvände den ju här om dan! Jag höjde på ögonbrynen, öppnade garderoben igen och började vika in Felicias kläder.

- Ja, men den passar inte på konserten! Vad ska jag göra Saga? Vi har en vecka på oss, det är ingenting! Sa hon och satte sig med en suck ner på sängen. Jag la höll upp ett par blå jeansshorts med hög midja framför näsan, vände mig mot Felicia.

- Dom här då? frågade jag och Felicia bara skakade på huvudet.

- Det är ingen idé att du försöker, Jag tänker inte ha på mig något av detdär. mumlade hon surt.

- Men kan jag få låna dom då? frågade jag och började klä av mig mina byxor för att prova Felicias shorts.

- mm. mumlade hon och jag satte på mig shortsen, drog in magen för att knäppa knappen och ställde mig i Felicias helfigurspegel. Jag vred och vände på mig, gjorde en osäker min. 

- Ser min rumpa jättestor ut? frågade jag osäkert. Felicia skakade på huvudet.

- Dom sitter perfekt. suckade hon avundsjukt.

- Jag är säker på att dom sitter dubbelt så bra på dig, men eftersom du är så envis gissar jag att du inte tänker ha dom iallafall. Sa jag och Felicia log svagt.

- Nej, det har du rätt i, sa hon, reste sig från sängen och fortsatte vika in kläderna som låg i en stor hög på golvet.

- Men ska vi dra ner på stan en stund då? Du kanske kan hitta något att ha på dig där. sa jag och Felicia vände sig om med ett stort leende. 

- Ja! Nu på en gång? Frågade hon glatt, slängde in dom sista kläderna i garderoben. Jag nickade, drog av mig Felicias shorts och satte på mina egna igen. Felicia var snabb ut genom dörren och ner för trappen, och jag följde efter.

- Mamma! Jag och Saga åker till stan. Skrek Felicia och tröck ner handtaget på ytterdörren. Hennes mamma mumlade något i stil med "Okej, ta me telefon blablabla" till svar och vi gick ut i värmen.

- Men du, borde vi inte ha på oss något som har med Justin att göra? typ ett varsitt linne eller nåt? frågade Felicia när vi gått en bit. Jag ryckte på axlarna.

- Jo, det är en bra idé. sa jag och Felicia log ännu större. 

- Vart kan man köpa sånt då? frågade hon och vi svängde mot tunnelbanan.

- Ingen aning, vi får leta lite? Sa jag och ryckte på axlarna. Felicia nickade och vi åkte ner för rulltrappan. 

- Ska vi äta också? Jag är såååå hungrig, åt ingen frukost imorse! Klagade Felicia.

- Absolut! Sa jag och kollade såg hur vår tunnelbana redan var här.

- Shit, den är här! Sa Felicia, som antgligen märkt det samtidigt som jag. hon drog tag i min arm och vi sprang ner. dörrarna höll på att stängas men i sista sekund hann vi hoppa på, vi ställde oss och pustade ut.

- Det där var nära! Sa jag flåsandes. Felicia nickade.

- Men vi hann! Sa hon och log lite smått. jag skrattade och vi slog oss ner på två lediga platser.

Några minuter senare stannade vi och klev av tunnelbanan.

- Ska vi äta nu på en gång? frågade jag när vi kommit ut på plattan. Felicia nickade ivrigt.

- Donken! Sa hon lika ivrigt och vi började med snabba steg gå dit. Vi kom in och ställde oss i kön. jag rättade till håret och försökte bestämma mig vad jag skulle ta.

- Vad ska du ha? frågade Jag och kollade på Felicia som stog med blicken fäst på menyn över kassan.

- chickennuggets tror jag... mumlade hon. Jag bestämde mig för samma sak och det blev min tur i kön.

- Hej, 6-pack chickennuggets. sa jag och rotade fram mitt kort ur väskan.

- Vill du ha meny? frågade killen i kassan. Han var kort och fet med brunt lockigthår som såg ut att inte ha tvättats på en månad. 

- aa, mumlade jag till svar.

- Dryck? Fortsatte han.

- Cola. 

- Och dippsås?

- sötsur. 

- Det blir 63 kronor. sa killen och gick iväg för att hämta maten. Jag satte i kortet, slog in min kod och killen kom tillbaks med maten som han la på brickan.

- Trevlig måltid. sa han och ett litet leende spred sig över hans knubbiga ansikte. Jag log tillbaks, tog emot brickan och gick bort mot sugrören. Jag la ett på min bricka och tog med några servetter.

- Jag går och sätter mig, sa jag till Felicia som stog och beställde. Hon kollade på mig och nickade, så jag svepte med blicken över allt folk för att hitta en ledig plats. Min blick stannade fort när jag såg Felix och Oscar sitta vid ett fönsterbord. Jag stelnade till och bara stirrade. Helvete, var Felix här?! Jag slängde en blick på Felicia som fortfaranade stog och väntade på sin mat. Jag gick snabbt fram och ställde mig bredvid henne med en suck.

- Hittade du inget bord? frågade hon och vände sig mot mig.

- Jo. Men kan du gissa vem som är här?! viskade jag och nickade svagt mot Felix håll Felicia kollade dit och hennes ögon förstorades en aning när hon såg vilka det var.

- Oh shit... mumlade hon. Jag nickade instämmande.

 

- Jag ska bara gå och hämta lite salt, sa jag och reste mig från bordet. Oscar nickade och jag gick och tog ett saltpaket och två servetter i min hand, vände för att gå tillbaks till Oscar, då såg jag två tjejer stå och prata borta vid kassorna. Min mage fylldes av fladdrande fjärilar när jag såg vem det var, Saga. Fan att jag alltid skulle stöta på henne! Hade hon sett mig? Jag gick med snabba steg tillbaks till Oscar, drog snabbt ur stolen och satte mig.

- Vet du vem jag ser? frågade jag sammanbitet. Oscar höjde på ögonbrynen.

- Vem? frågade han och kollade sig omkring. han stannade med blicken på Saga och Felicia, och hans mun formades till ett o.

- Saga är här, fantastiskt. sa jag ironiskt och tog en klunk av min fanta. 

- Vad du än gör gå inte och prata med henne. Sa Oscar allvarligt.

- Nej, eftersom bara att se henne gör mig så jävla kär, vet jag inte vad jag skulle göra om jag pratade med henne. sa jag och kollade bort mot Sagas håll, hon såg orolig ut, kollade mot oss och mötte min blick, jag vände mig snabbt om till Oscar igen, kände en rodnad spridas på mina kinder.

- Hon såg oss... mumlade jag med blicken i bordet.

- Shit Felix du rodnar, Sa Oscar med ett litet skratt. Jag gav honom en mördarblick och stoppade en pommes i munnen.

- Kan vi gå? frågade jag och reste mig. Oscar höjde på ögonbrynen och kollade på min mat.

- Du är ju inte klar? Sa han och jag skakade på huvudet.

- Jag vill inte vara här nu när hon är här. sa jag och började plocka ihop mina grejer.

- Felix sätt dig igen, hon sitter ju bara där. snälla var kvar? ignorera henne bara! Sa Oscar och la huvudet på sne. Jag suckade och satte mig ner vid bordet igen, stoppade in ännu en pommes som nu blivit kall i munnen.

- då skyndar vi oss. jag vill hem. sa jag och precis då blippade min mobil till. Ett sms från Theresa. "Ja det skulle vara kul! Vi får höras senare, Kram Theresa" jag log ett svagt leende och svarade. "nice, då hörs vi kram" sedan la jag ner mobilen på bordet bredvid mig.

- Theresa? frågade Osca nyfiket. Jag nickade.

- Bara så du vet kommer det inte bli något mellan mig och Theresa, tyvärr. sa jag Oscar barahöjde på ögonbrynen.

- vi får väll se. sa han med ett flin.

 

---

SÅÅÅÅÅ äntligen del 67! Andledning till att jag inte uppdaterat alls i veckan var att vi hade massor prov, innlämningsuppgifter, redovisningar osv hela veckan. men nu har vi mindre och jag kommer ha tid och skriva! 

Ni kanske tycker det går lite segt frammåt just nu, men lovar att de kommer hända massor snaaaaaaart! 

Hoppas ni gillade kapitlet iallfall, vi hörs väll imorgon gissar jag! Pussss

 

 

 

- Du måste försöka hitta någon ny Felix. Saga kan inte vara den ända tjejen du blir såhär kär i. Det måste finnas någon mer. Sa Oscar säkert. Jag höjde på ögonbrynen.

- Så du tyckter jag borde försöka hitta nån ny? frågade jag. Kanske var det en ganska bra idé?  Oscar nickade.

- Hur fan ska du annars glömma henne? det verkar ju som hon är det ändå du tänker på, sa Oscar och jag nickade instämmande. 

- Hon är det ända jag tänker på. 

---

Sagas Perspektiv

Jag gick in efter mamma på tunnelbanan, och vi satte oss mittemot varandra. Jag lutade huvudet mot rutan och kollade ut.. Vi skulle åka och fika, prata lite och bara ha det mysigt. Det kändes lite ovant, för jag brukade aldrig göra sånna här saker med min mamma. Hon brukade alltid jobba och nästan aldrig ha tid att göra saker med mig, men nu var det sommarlov och mamma var ledig några veckor. 

- Vi ska av här, hörde jag mamma säga. Mina tankar avbröts och jag kollade upp på henne med ett leende. Hon log tillbaka och vi reste oss och klev ut. Vi trängde oss förbi allt folk och gick upp mot espresso house där vi bestämmt att sätta oss. vi gick och ställde oss i kön, och jag började tänka på vad jag ville ha.

- Vad ska du ta? frågade mamma, precis som hon läst mina tankar. Jag flinade.

- En frappino, sa jag tillslut. mamma nickade.

- gå oc hsött dig så länge så kommer jag sen. sa hon och jag gick och satte mig vid ett ledigt bord. Jag tog upp mobilen, Felicia hade ringt. Jag ringde upp och signalerna började pipa. 

- Aa hallå? sa Felicias glada röst efter en stund.

- Hej, det är Saga. Du hade ringt? svarade jag.

- Jaaa, jag sakna dig! Vi har knappt pratat men jag hörde en grej från Ogge... började hon. Jag fattade direkt va hon ville prata om. Mig och Felix. Jag suckade.

- Om det handlar om Felix har jag ingen lust. sa jag ärligt.

- Men varför har du inte sagt något...? frågade Felicia ledsamt.

- Jag vet inte Felicia... förlåt. Jag skulle berättat såfort jag kom från Grekland med det blev inte så.

- Grekland?! Gjorde ni slut i Grekland??? frågade hon chockat. Jag suckade igen.

- Du... kan vi ta dethär senare? Jag är på espresso house med mamma. sa jag, kollade på mamma som med ett leende ställde min frappino framför mig och satte sig mittemot.

- Jaha, vad mysigt! Men absolut, vi kan väll ses imorgon? om du inte ska göra något annat? frågade hon. 

- Nej, har inte planerat något iallfall. sa jag och tog en klunk.

- Åh vad kul! Vi måste ju börja planera lite inför Justins konsert! Sa hon ivrigt. jag skrattade.

- redan? 

- Vadå redan?! det är ju inte alls långt kvar! sa hon lika ivrigt.

- Nej okej, men du, jag måste gå. vi hörs senare. Sa jag och kollade upp på mamma. Hon satt med mobilen i handen.

- Jag förstår, ha så mysigt och hälsa din mamma!

- Det ska jag, Puss.

- Puss. Sa hon och la på. Jag låste mobilen och la den på bordet.

- Vem var det? frågade mamma och gjorde likadant.

- Felicia. svarade jag och lutade mig tillbaka i soffan. 

- Jaha! Vad ville hon då? fortsatte mamma. Jag log av tanken på hur ivrig hon var om Justins konsert.

- Bara kolla hur det var med mig, och så pratade hon lite om Justin konserten.

- Åh juste! Den ska ni ju gå på också! Det blir kul va? frågade mamma. hon lät nästan lite nervös, som om hon hela tiden kom på saker att säga för att slippa pinsam tystnad. Men jag förstog henne, det var ju inte så vanligt att vi gjorde saker ihop, och då pratade vi inte så mycket heller. 

- Ja såklart. Jag är ju inget superfan av Justin Bieber men jag menar, det är ändå Justin Bieber. sa jag och mamma nickade förstående.

- Vad var det för platser ni hade? frågade hon. 

- A- Läktare. Svarade jag och tog en till klunk av min frappino. mamma nickade.

- Inte för att jag har någon aning om vart det är, men det är säkert bra. sa hon med ett leende. Jag skrattade.

- Ja, det är asbra! sa jag glatt.

 

 

Jag la mig med en duns på soffan. Mamma och pappa var hos nån kompis och jag hade hela huset för mig själv, vilket igentligen var ganska tråkigt. Jag la mig på rygg och tittade upp i taket. Det var så varmt, och min kropp var helt slut av att jag bara gått från verandan in hit. Jag hörde hur mobilen blippade till, så jag sträckte ut handen mot soffbordet och kollade. Det var Ogge. Automatiskt spreds ett leende på mina läppar, och jag öppnade smset. "Jag är typ... påväg till dig haha, är det lungt om jag kommer?" stog det. Jag skrattade och började skriva. "absolut, varför är du påväg hit? :*" skrev jag tillbaks. bara några sekunder efter kom svar. "saknade dig så mycket och bara satte mig på tåget, är hos dig om 5" stog det. Jag log av smset, reste mig och sprang upp på mitt rum. Jag böt om till ett par rosa mjukisshorts och ett linne, satte upp hret i en tofs och tog upp mobilen för att svara på smset. "det är bara att komma in, ingen hemma förutom jag" skrev jag, tog mobilen i handen och sprang ner för trappen igen. Jag kollade på klockan, 16.40. sekunden efter tröck handtaget på ytterdörren ner och in kom Ogge. Han kollade upp och mötte min blick, och ett stort leende placerades i hans ansikte. Jag sprang fram, hoppade rakt upp i hans famn. han tog emot mig och bar upp mig så jag lindade min ben runt hans midja. Jag kramade om honom hårt, drog in hans doft.

- Jag har saknat dig. mumlade jag mot hans axel, kände hur han kramade mig hårdare.

- Jag har saknat dig också. sa han, och jag vred på mitt huvud så att våra läppar möttes i en mjuk liten kyss. Efter en stund släppte Ogge kyssen och jag hoppade ner på marken igen.

- Är du hungrig? frågade jag och började gå mot köket.

- Nej, inte direkt. sa han och jag nickade.

- vill du inte äns ha glass? frågade jag och öppnade frysen. Jag kollade bak på Ogge som rynkade på näsan. 

- Njaaa...

- Komigen, vi delar! Sa jag, plockade ut en Ben & Jerry's och höll upp den framför Ogge.

- Okejdå, sa han, log och satte sig ner vid köksbordet. Jag drog ut besticklådan och tog ut två skedar, sen satte jag dom i glassen.

- Ska vi sätta oss där ute? frågade jag och nickade mot altanen samtidigt som jag stängde frysen med foten. Ogge nickade och reste sig, och vi gick ut på verandan. Det var utsikt mot vattnet och verkligen hur fint som helst. Vi satte oss bredvid varandra och Ogge tog upp en sked glass som han förde mot min mun. Jag skrattade och gapade.

 

Jag vaknade upp av att min mobil blippade till. jag suckade och kollade trött på skärmen, det var ett sms från Mia. "Hej Ogge! Idag ska vi sätta dansen till kangaroos och sen imorgon ska vi spela in videon! Så det är viktigt att du kommer idag, MVH Mia." stog det. Jag gäspade och satte mig upp i Alice säng. Hon låg bredvid mig och sov djupt. Dansträningen började om en timme och det tog en stund att åka från Alice, så jag reste mig från sängen och drog på mig shortsen och t-shirten jag haft igår, sen skakade jag på Alice försiktigt. efter en stund öppnade hon långsamt ögonen.

- Ogge? mumlade hon, gnuggade sig i ögonen. Jag log.

- Jag har dans om en timme, jag måste gå. sa jag försiktigt, böjde mig fram och pussade henne lätt på munnen. Hon log och satte sig upp i sängen.

- Vill du inte ha frukost först? gäspade hon. Jag skakade på huvudet.

- Jag får ta något på vägen, det är lungt. sa jag och satte mig på sängkanten.

- Okej, men jag följer med ner. sa hon och reste sig, satte på sig en morgonrock och vi började gå ut från hennes rum. Vi stannade i hallen, jag drog på mig skorna och gick fram och gav Alice en kram.

 

 

 

 

- Och Felix du är singel? frågae hon med ett flin. Jag tvekade innan jag svarade.

- Japp. svarade jag enkelt efter en stund. Jag var ju det, Saga var ingen för mig längre. Tjejen nickade.

- Jag är Theresa. Sa hon med ett snett leende. Jag nickade och kollade ut på människorna som dansade. Jag såg Oscar dansa med nån ganska kort blond tjej. Han verkade ha kul. 

- Så, vill du dansa? frågade tjejen efter en stund, slängde sin mugg i papperskorgen bredvid. Jag kollade fundersamt ut på människorna som dansade igen. Varför inte? Jag var ju faktiskt här för att ha kul. Jag ryckte på axlarna.

- Visst, sa jag och hon drog med mig ut på "dansgolvet". 

---

Oscars Perspektiv

Jag kände hur mitt huvud snurrade. musiken var hög och det var folk överallt.. Jag kollade förvirrat omkring efter Felix. Vart var han nu då? Jag fortsatte leta med blicken när jag tillslut såg Felix stå och hångla med nån lång mörkhårig tjej som jag kände igen, hon var säkert nån kompis till Jesper. Jag suckade, började ta mig fram mellan allt folk till Felix. Kanske borde vi dra hem? det här började gå över styr. När jag kom fram till Felix knackade jag honom löst på axeln. Han släppte tjejen och kollade irriterat på mig.

- Vafan Oscar?! Sa han lika surt. Han var full, jag hörde det på hans röst. Tjejen började kyssa Felix på halsen, upp mot hans mun. Felix gav ifrån sig ett skratt.

- Felix, vi borde dra... började jag, men han avbröt mig.

- Men ser du inte att jag är upptagen? sa han irriterat och började kyssa tjejen på munnen. Jag visste vart det här skulle leda och jag visste att Felix skulle ångra sig imorgon. 

- En sista kyss. sa hon kort tillslut, med blicken fortfarande fäst i mina ögon. jag suckade.

- Saga... började jag men hon avbröt mig fort.

- Snälla. jag vill bara få känna den känslan en sista gång. sa hon med gråt i rösten. Jag bet mig hårt i läppen. det var en skitdålig idé. 

- Okej. Sa jag tyst. fattade inte själv att jag sagt det. Fan Felix, du skulle ångra dethär. Längre hann jag inte tänka innan jag kände hur Saga drog mig nära. våra läppar var bara några centimeter från varandra och jag kände hennes andetag mot min hud, som gjorde mig alldeles varm i hela kroppen. Saga ställde sig på tå och avståndet mellan våra läppar raderades.

---

Felix Perspektiv (FÖR BÄTTRE INLEVELSE SÄTT PÅ LÅTEN "NEVER SAY NEVER" AV THE FRAY)

Det var en perfket kyss, fjärilara flög runt som galna i in mage. Det kändes som allt runtomkring oss försvann, tiden stanande och det ända jag kunde tänka på var hennes läppar mot mina. Efter en lång stund kände jag hur Saga långsamt släppte kyssen, Jag öppnade ögonen och kollade ner på henne. Hon hade tårar i ögonen.

- Snälla gråt inte, sa jag försiktigt, la min hand på hennes kind och torkade bort tårarna med tummen. Saga snyftade och vände ner blicken.

- det är bara det att... Jag kommer sakna dig så mycket. Sa hon tyst. Jag kände hur det började svida i ögonen. Inte gråta nu Felix, tänkte jag. Jag stäckte ut armarna och kramade om henne hårt. Jag kände hur min axel blev alldeles blöt av hennes tårar. Jag drog lungnande med handen över hennes hår, det var så mjukt. 

- Ta det lungt... viskade jag förisktigt i hennes öra. Jag hade ont i hela magen, tanken på att jag aldrig skulle få hålla henne såhär igen fick mig bara vilja försvinna. Jag svalde hårt ner gråten. 

- Du är det finaste jag någonsin haft Felix, glöm inte det. viskade hon darrig tillbaka. Jag kramade henne ännu hårdare, kände hur tårarna började rinna ner för mina kinder. Fan Felix, inte gråta. Jag bet mig hårt i läppen men tårarna ville inte sluta rinna. Saga släppte kramen, kolalde djupt in i mina ögon. 

- gråter du? frågade hon och torkade bort sina tårar med baksidan av handen. Jag suckade och kollade upp i himlen. 

- mm, men jag måste gå nu. mumlade jag och min blick föll ner i marken. Jag kände hur Saga tog tag i mina händer, så jag kollade upp på henne. En tår föll ner för hennes kind. 

- Jag älskar dig Felix. Sa hon och fler tårar föll ner för hennes kinder. Jag svalde hårt. 

- jag älskar dig också, men det här är bäst för oss båda. Sa jag, bet mig hårt i läppen för att inte börja gråta ännu mer. Saga skakade på huvudet.

- Nej, det är det bästa för dig Felix. sa hon allvarligt. Jag suckade.

- Snälla Saga, jag vill inte att det sista vi gör är att bråka. Sa jag och kollade rakt in i hennes ögon. 

- Okej, så då säger vi hejdå nu? frågade hon lite stöddigt, men man kunde fortfarande höra hur hon kämpade med att hålla inne gråten. Jag nickade, vi släppte långsamt våra händer. tillslut stog vi där mittemot varandra.

- Hejdå, sa jag tyst. Saga svalde hårt.

- Hejdå. sa hon, vände sig om och började långsamt gå. Jag stog kvar och följde henne med blicken. Jag såg hur hon gick fortare och fortare, tillslut började hon springa. Efter en stund kunde jag inte se henne längre. mina ögon fylldes med tårar. Nu var det slut, på riktigt. Jag kände mig helt tom, jag hade förlorat det som betydde mest. Jag blinkade hårt och lät tårarna rinna ner för min kinder.

- mm hallå? Sa jag lite hest.

- Tja, det är Ogge. Jag ville bara kolla så att du var okej... Sa Ogge i andra änden. 

- Det är väll... lungt. mumlade jag.

- Har du pratat med Saga? frågade han försiktigt. 

- ja. Sa jag snabbt. 

- Vill du prata om det? Frågade han och jag log svagt. Han brydde sig verkligen.

- Ja... Jag tror det. svarade jag.

- Okej, kom hit, Oscar är här också.

- Visst, jag är hos dig om 2 minuter. Sa jag, började gå mot Ogge.

- bra, så ses vi. Sa han och la på. Jag la ner mobilen i fickan, torkade bort tårarna på mina kinder. Nu var det dags att glömma Saga helt, hur fan skulle jag lyckas? hon var ju nästa det ända jag kunde tänka på. Jag klev upp till Ogges dörr, plingade på. Det dröjde bara några sekunder innan jag hörde steg på andra sidan dörren, Sen öppnades den och i dörröppningen stog Ogge med ett snällt leende på läpparna. Han släppte in mig i hallen. 

- Är det lungt Felix? frågade han oroligt när han sett mitt anskte, han hade antagligen sett att jag gråtit. Jag suckade.

- Jag vet inte. Jag kysste henne. Mumlade jag, gick in i vardagsrummet där Oscar satt.

- Du gjorde vadå?! Sa Ogge förvånat. Oscar kollade chockat upp från sin mobil.

- vad har hänt? frågade han förvirrat.

- Jag kysste henne, upprepade jag, satte mig i soffan bredvid Oscar. dom tittade konstigt på mig.

- Men jag trodde du skulle försöka glömma henne... Började Ogge men jag avbröt honom.

- Ja, det skulle jag också. Men det blev fel. hon frågade om en sista kyss och jag kunde inte säga nej.

- Shit Felix, du gör det svårt för dig själv. Sa Oscar allvarligt. jag suckade.

- jag vet, men vad fan ska jag göra? Jag älskar henne. Sa jag ärligt.

- Jag vet inte... tjejer är svåra. Sa Oscar. Jag sakade på huvudet.

- Nej, Saga är svår. rättade jag honom. Varför var det så? varför gjorde hon det alltid så svårt för mig? Oscar skrattade lite tyst.

- där hade du i och för sig rätt, sa han och jag nickade.

- Jag vet bara inte hur jag ska glömma henne. det kommer aldrig gå. sa jag, suckade och lutade mig tillbaks i soffan.

- Du kommer över henne med tiden. Sa Ogge. jag kollde på honom.

- Jag vill glömma henne nu. Annars kommer jag gå och sakna henne, och det orkar jag verkligen inte. sa jag och skakade på huvudet.

- Jag vet det bästa sättet att komma över en tjej. Sa Oscar. Jag kollade upp på honom.

- vadå? frågade jag försiktigt.

- Vi drar på fest, blir fulla och har kul. Sa han. Jag kollade tveksamt på honom. 

- Jag vet inte Oscar.... sa jag men han bara suckade.

- Kom igen, du, jag och Ogge. ikväll? sa han med ett leende. Ogge skakade på huvudet.

- Jag ska träffa Alice. sa Ogge försiktigt. Oscar kollade en stund på honom, tills han nickade försiktigt. sedan kollade han på mig igen.

- Du och jag då? frågade han. Jag rynkade på näsan.

- Jag vet inte Oscar.... sa jag.

- Lägg av, det blir asgrymt! Då kommer du tänka på något annat, jag lovar. Sa Oscar. Kanske var det en ganska bra idé ändå? bara få ha kul och glömma allt en stund? Oscar var ju där, så inget skulle kunna gå fel.

- Okejdå. Sa jag och Ett stort leende spred sig på Oscars läppar.

 

Jag borrade in ansiktet mot Alice axel. Hon hade suttit och tröstat mig i säkert en halvtimme nu. Vi hade bara suttit där helt tysta. det ända man hörde var mina snyftningar och hur Alice drog sin hand upp och ner över min rygg. Hon kramade om mig hårt. mina tårar började ta slut, så jag flyttade mig från Alice knä, satte mig mittemot henne på sängen och torkade mig under ögonen. Min hand blev alldeles svart av mascara. 

- Jag saknar honom redan, och det har bara gått nån timme. sa jag hest. Alice log ett tröstsamt leende. 

- Jag fattar att det är jobbigt Saga.... Du kommer hitta nån ny. Nån bättre. Sa hon och tog mina händer. Jag suckade.

- Men det finns ju ingen bättre. sa jag med gråt i rösten. Alice drog in mig i en kram igen eftersom hon förstog att tårarna skulle börja rinna vilken sekund som helst.

- hörru, sluta gråt nu... Sa hon och torkade bort tårarna under mina ögon med sin tröjärm. den blev helt svart. Jag skrattade lite tyst.

- Nu förstörtde jag din tröja också. sa jag med en suck. Alice skrattade.

- Gumman, det var jag som förstörde den. Svarade hon, reste sig långsamt från sängen. 

- vart ska du? frågade jag. Hon ryckte på axlarna.

- Här inne kan vi väll ändå inte sitta hela dagen, ska vi inte hitta på något? frågade hon och log.

- Men... Du skulle ju träffa Ogge om bara en timme. Svarade jag. Alice höjde på ögonbrynen.

- Tror du på fullaste allvar att jag lämnar dig ensam såhär?! frågade hon. jag log.

- Du kan träffa honom, det är lungt. jag klarar mig! 

- Lägg av, du och jag får ha tjejkväll eller nåt igen. Ogge kan jag träffa imorgon. Sa hon bestämt.

- Du är bäst Alice. Sa jag och log. Alice log tillbaks.

- Kom nu, så hittar vi på nåt kul. sa hon och började gå mot dörren. Jag följde efter. Igentligen skulle jag inte ha något emot att ligga inne på hennes rum och gråta hela kvällen, men någonstans visste jag också att det skulle vara bra att göra något kul. Vi sprang ner i köket. varken Alice mamma eller pappa var hemma så vi hade hela huset för oss sjävla.

- så, vad vill du göra? frågade Alice. Jag tänkte efter en stund.

- Kan vi inte baka? frågade jag och ett stort leende spreds på Alice läppar.

- Jooo shit vad kul! Det var ju hundra år sen vi gjorde det! Sa hon uppspelt, plockade fram den stora bakboken. det var nog den tjockaste boken jag någonsin sätt, fylld med massor goda bakelser. Den andvände jag och Alice varje gång vi bakade, för det fanns verkligen allt man kunde tänka sig där i. Alice slog upp boken, jag ställde mig bakom henne för att kolla.

- Hmmm, vad vill du baka? frågade hon och kollade upp på mig. Jag behövde inte äns tänka efter innan jag svarade. Jag och Alice bakade alltid samma sak.

- Behöver du verkligen fråga det? sa jag med ett flin. Alice skrattade.

- Du har rätt. sa hon, slog upp recept på hallonpaj. 

 

Jag kollade mig själv i spegeln. Jag hade på mig ett bar mörkblå jeansshorts och en vit skjorta. Jag sket i kepsen idag, varför vet jag inte. Eller, innerst inne visst jag att det var på grund av Saga, hon älskade ju när jag var utan keps. Jag slog bort tanken, gav min spegelbild en sista blick och sprang sen ner för trappen. mamma satt i teverummet.

- mamma, jag drar ut med Oscar. Sa jag och drog på mig mina skor. Mamma kom ut i hallen.

- Jaha... okej. När kommer du hem? frågade hon och gäspade.

- vet inte riktigt, kanske sover hos Oscar. Sa jag och vände mig mot dörren. 

- får man en kram innan du går? frågade mamma. Jag log, vände mig mot henne och gav henne en varm kram. Hon log tillbaks och jag öppnade dörren.

- Ring om det är nåt! Sa hon innan jag stängde dörren efter mig. Jag kollade ner mot vägen där Oscar stog med sin moppe. Jag joggade ner till honom.

- tja! Sa han med ett leende. Jag log tillbaks.

- vart ska vi? frågade jag medan jag satte på min hjälm.

- Jesper skulle ha nån fest, så jag tänkte att vi kunde dra dit? Om det är lungt? frågade han, tog på sig sin hjälm.

- visst. svarade jag och hoppade upp på min moppe. Oscar började åka och jag körde efter. Jag visste inte riktigt vem den där jesper var eller vart han bodde, så jag åkte bara efter Oscar. 

Efter vi åkt några minuter stannade vi utanför en stor, vit villa med hög musik. hela tomten var fylld med folk, några badade till och med i en stor pool. Jag klev av moppen, tog av mig hjälmen. En lång kille med blont hår kom fram till oss och hälsade.

- Tja Oscar! Kul att du är här! Sa han och gav Oscar en kram. Jag antog att han var Jesper. 

- Såklart jag är här, Jag tog med Felix, Sa Oscar och nickade mot mig. killen sträckte fram sin hand. Jag tog den och skakade.

- Jesper. sa han med ett leende. 

- Felix, svarade jag och log tillbaks. 

- kom in, sa jesper, log stort och gick in på tomten. Vi gick efter. Jesper och Oscar gick fram till några tjejer så jag gick vidare bort mot drycken. En grupp tjejer stog och drack och pratade. det var lite lugnare här, lägre musik. En av tjejerna gick fram till mig.

- Hej, sa hon glatt. Jag märkte på henne att hon inte var helt nykter. Jag granskade henne uppifrån och ner. Hon var lång, smal, svart halvlångt hår och smala ögon.

- Hej, sa jag tillbaks, Hällde upp nåt i en plastmugg och tog en klunk. jag rynkade på näsan åt smaken.

- Här prova dethär, mycket godare. Sa tjejen och sträckte fram en mugg. jag tog emot den och smakade. Hon hade rätt. mycket godare.

- Tack, sa jag och räckte henne glaset igen. Hon log.

- ta det sista du. sa hon, greppade en ny mugg och hällde upp samma sak. 

- schysst, sa jag och förde muggen mot min mun igen.

- Är du här själv? frågade hon. jag skakade på huvudet.

- Jag är här med Oscar. 

- Oscar....? Frågade hon. 

- Enestad. fyllde jag i. Hon nickade.

- Jaha, han! Vad heter du förrästen? frortsatte hon. Jag slickade mig om läpparna.

- Felix. svarade jag. Hon nickade intresserat.

- Och Felix du är singel? frågae hon med ett flin. Jag tvekade innan jag svarade.

- Japp. svarade jag enkelt efter en stund. Jag var ju det, Saga var ingen för mig längre. Tjejen nickade.

- Jag är Theresa. Sa hon med ett snett leende. Jag nickade och kollade ut på människorna som dansade. Jag såg Oscar dansa med nån ganska kort blond tjej. Han verkade ha kul. 

- Så, vill du dansa? frågade tjejen efter en stund, slängde sin mugg i papperskorgen bredvid. Jag kollade fundersamt ut på människorna som dansade igen. Varför inte? Jag var ju faktiskt här för att ha kul. Jag ryckte på axlarna.

- Visst, sa jag och hon drog med mig ut på "dansgolvet". 

 

 

 

 

 

 

- Du borde prata med henne. förklara hur det är. För du vill väll inte göra henne ledsen? frågade Ogge. jag skakade på huvudet.

- Du har rätt. imorgon kanske. sa jag försiktigt.

- Du vet att du alltid kan prata med oss om sånthär, Sa Oscar. Jag kollade på honom och log svagt. Oscar var så bra, han brydde sig verkligen.

- Jag vet, tack. sa jag och det blev tyst i rummet igen.

- Näääe vad säger ni, är det inte dags för lite fifa?! frågade Omar för att avbryta tystnaden. Jag log. 

- Vi kör, sa jag och sträckte mig efter en kontroll.

---

Sagas Perspektiv

Jag vaknade av att min mobil blippade till. Jag suckade, satte mig långsamt upp och sträckte mig efter den. Jag kollade chockat på skärmen när jag såg vem det var. Felix. Jag gnuggade mig i ögonen för att försäkra mig om att jag inte såg fel, men nej. Felix namn stog fortfarande på skärmen. Jag öppnade smset. "Vi måste prata" stog det. jag läste meddelandet om och om igen. ville Felix prata med mig? Det var ju han som försökt undvika mig? Takarna åkte runt och runt i huvudet. Jag låste mobilen, skakade Alice axel för att väcka henne. Hon öppnade långsamt ögonen.

- Vad gör du? jag vill sova! Gnällde hon och vände sig om. Jag suckade.

- Alice! Felix skrev att vi behövde prata! Sa jag och försökte vända på henne.

- Vad säger du? mumlade hon, la en kudde framför ansiktet. Jag slet bort den och slängde den på golvet.

- Ja! Felix skrev dethär. Sa jag och sträckte fram mobilen framför Alice. hon kisade mot skärmen, läste meddelandet. efter en stund kollade hon på mig med stora ögon.

- Vad väntar du på?! res dig upp! Sa hon och började putta ner mig från sängen. Jag skrattade.

- Men jag har ju ingen aning om vad han vill prata om! sa jag stressat. Alice suckade.

- Spela roll, det här är ju din chans att lösa allt? sa hon och log. Jag höjde på ögonbrynen.

- Det kommer aldrig gå. Jag har försökt, han ville inte lösa det. Det är slut. sa jag långsamt, reste mig och drog på mig ett par shorts. Alice blev tyst. Jag knäppte knappen i midjan och kolalde upp på henne. Hon satt på sängkanten och kollade ledsamt på mig.

- Men vi får se, jag vet ju fortfarande inte vad han vill prata om. sa jag, tog upp ett linne som låg slängt på golvet. 

- Får jag inte låna det? frågade jag och log försiktigt. Alice himlade med ögonen. 

- Okejdå. Men det är ett av mina favoritlinnen så du skulle bara våga ta med det hem sen. sa hon allvarligt. Jag skrattade och drog linnet över huvudet. sen sträckte jag mig efter mobilen. 

- Vad ska jag svara då? frågade jag, lyfte blick från mobilen och kollade på Alice. Hon ryckte på axlarna.

- skriv bara att du håller med eller nåt. sa hon, reste sig från sängen. Jag nickade och min blick föll på mobilen igen. " Jag vet." Svarade jag. kort och enkelt. Innan jag hann lägga ifrån mig telefonen hade han svarat. "vart är du? Jag hämtar du nu" stog det. Jag kollade tveksamt på skärmen.

- Han säger att han vill hämta mig nu... sa jag och kollade upp på Alice som stog i spegeln och borstade igenom sitt tjocka bruna hår. Hon vände sig mot mig. 

- Säg att du ska äta först. Du får inte åka härifrån förän vi har ätit pannkaksfrukost! Sa hon bestämt. Jag flinade och svarade. "Hos Alice, så vi kan mötas hos dig om 2 h" Jag la ner mobilen i byxfickan, ställde mig bredvid Alice i spegeln. Jag la över allt mitt hår över ena axeln och började fläta det.

 

 

Jag stog nervöst utanför mitt hus och väntade. Vad skulle jag säga? Jag fick inte bli arg bara, eller göra henne arg. Jag skulle försöka prata med henne, förklara varför jag vill bryta kontakten. Hon borde väll fatta? eller är det jag som är dum i hela huvudet som gör såhär? Jag lutade mig mot staketet, kollade på klockan. hon skulle vart här för 3 minuter sen. vart var hon? En nervös suck lämnade mina läppar. Jag hade inte äns tänkt på vad jag skulle säga. Fast det kanske var bra, så det blev så naturligt som möjligt. 

- Hej. Sa en röst, jag kollade snabbt upp och mötte Sagas blick. Jag log försiktigt, och hur mycket jag än försökte undvika det flaxade fjärilarna runt i min mage precis som varje gång jag såg henne.

- Hej. Svarade jag, Saga ställde sig bredvid mig, lutande sig mot staketet.

- Du ville prata. Sa hon efter en stund. Jag svalde hårt.

- Kom, vi går sålänge... sa jag och började gå. Saga gick efter och vi gick ut mot stan. Vi gick där helt tysta bredvid varandra, tills Saga bröt tystnaden.

- Felix, jag kom hit för att prata. inte på en knäpptyst promenad. Sa hon allvarligt. Jag bet mig i läppen, vände mig mot henne.

- jag vet. förlåt. Sa jag tyst.

- Så. vad vill du prata om då? frågade hon och lät nästan lite irriterad. 

- Kolla Saga. Jag vet att du hatar dethär. Började jag men Saga avbröt mig snabbt.

- Att du tänker bryta kontakten? såklart jag hatar det?! Sa hon surt.

- snälla bli inte sur nu, bara lyssna istället. Sa jag lungt. Saga suckade.

- Jag lyssnar. sa hon och kollade ner i marken.

- Jag älskar dig Saga. Sa jag, hon kollade upp på mig och mötte min blick.

- Jag älskar dig också Felix. mumlade hon, och hennes blick föll ner i marken igen.

- Därför är det bäst att vi håller oss borta från varandra. Fortsatte jag. Saga skakade på huvudet.

- eller så struntar vi bara i allt som hänt, börjar om. Gav hon som förslag. Jag bet mig i läppen.

- jag kan inte Saga. sa jag och Saga tittade oförsående på mig.

- varför? vad gör jag för fel? frågade hon.

- Det är bara det att... Jag är rädd för att bli sårad igen. Vi bara bråkar hela tiden, och hur mycket jag än älskar dig klarar jag inte av det. Sa jag ärligt. Jag såg hur Sagas ögon fylldes med tårar. Jag tyckte så synd om henne. Jag skulle bara lämna henne. 

- Men Felix snälla, kan vi inte vara vänner iallfall? Jag hatar tanken på att inte få ha dig i mitt liv. sa hon med darrig röst. jag skakade på huvudet.

- jag är egoistisk nu, men jag klarar inte av det. Jag är exakt lika kär som första gången jag såg dig. Jag klarar inte av att se dig varje dag utan att bara få kyssa dig, berätta hur mycket jag älskar dig.... Sa jag men hon avbröt mig igen. 

- Så andledningen till att du ville träffas är att du vill säga hejdå? Frågade hon. Jag tittade ner i marken, nickade försöktigt.

- Ja... typ. Svarade jag och hörde hur on svalde hårt. 

- Du vill att jag bara ska skita i dig, glömma allt vi gjort? frågade hon nu lite argare. Jag lugnade henne genom att lägga min hans på hennes axel.

- Ja. Det är bäst så Saga. Visst, du gör som du vill. men jag tänker iallafall göra så. sa jag allvarligt. En tår föll ner för Sagas kind som jag fort torkade bort med tummen. 

- Snälla gråt inte... sa jag försiktigt. 

- Jag vill inte sluta allt såhär, jag vill inte gråta, jag vill inte Felix. Sa hon med gråt i rösten. Jag skakade på huvudet.

- Jag vet, men så är det. sa jag ärligt. Jag såg hur Saga bet sig hårt i läppen för att inte gråta ännu mer. Hon torkade bort tårarna under sina ögon. Vi hade stannat på vägen, bara tittade på varandra. Hon var så fin. det spelade ingen roll att mascaran smetat ut sig över kinderna och att hennes fläta var helt rufsig. Hon var fin ändå. Jag avbröt mina tankar, sådär fick jag inte tänka, jag skulle ju glöma henne.

- Saga... Jag måste gå. sa jag och vände mig om. Innan jag äns hann ta ett steg tog hon ett fast grepp runt min handled och jag vände mig mot henne igen.

- Felix... kan jag få en sista sak innan vi säger hejdå? frågade hon och kollade rakt in i mina ögon. Jag tittade osäkert tillbaka.

- Vad? frågade jag. Saga kollade allvarligt på mig. Det blev tyst ett tag, jag såg på henne att hon var osäker.

- En sista kyss. sa hon kort tillslut, med blicken fortfarande fäst i mina ögon. jag suckade.

- Saga... började jag men hon avbröt mig fort.

- Snälla. jag vill bara få känna den känslan en sista gång. sa hon med gråt i rösten. Jag bet mig hårt i läppen. det var en skitdålig idé. 

- Okej. Sa jag tyst. fattade inte själv att jag sagt det. Fan Felix, du skulle ångra dethär. Längre hann jag inte tänka innan jag kände hur Saga drog mig nära. våra läppar var bara några centimeter från varandra och jag kände hennes andetag mot min hud, som gjorde mig alldeles varm i hela kroppen. Saga ställde sig på tå och avståndet mellan våra läppar raderades.

 

---

Ett lute kortare kapitel 63 men något iallfall ;) Säg gärna vad ni tyckte, Puuuusss

Ni kanske tycker att det är lite tråkigt eller nåt just nu, att samma sak upprepas, men jag har en idé så det kommer bli braaa! Loveuuu

 

- Jag älskar dig Felix! Jag tänker fan inte ge upp! Sa jag bestämmt. Felix suckade.

-  Du måste, jag ber dig. Jag vill inte få det så svårt, jag vill bara att du ska fatta att det är slut Saga. Det blir inte vi igen. sa han allvarligt. Jag bet mig hårt i läppen, satt tyst i säker en minut utan att möta hans blick. Vad fan hade jag gjort?! ALLT var förstört. Felix ville inte ha mig längre. 

- Kan du köra in oss till land igen? frågade jag lungt efter en stund. Felix kollade upp på mig, nickade och började trampa mot land. Det blev tyst igen, och det ända jag ville var hem. hem till Alice och Felicia. Jag svalde hårt. Det här var den värsta resan någonsin. Jag skulle tagit med Alice istället.

---

Alice Perpektiv

- Är ni klara snart eller?! ropade Felicia från bilen.

- Yes, vi kommer! Svarade Ogge, drog på sig skorna och tog min hand. Ett leende lämnade hans läppar innan vi gick ut genom dörren, med Oscar och Omar tätt bakom. Oscar och Omar hoppade in i baksätet och Ogge gick in efter, baksätet blev fullt, och jag putade med underläppen.

- Vart ska jag sitta? frågade jag medan killarna försökte tränga in sig så mycket som möjligt. 

- Juste, vi är ju en för mycket! Du kan inte sitta i nåns knä? frågade Feicias mamma. Jag tittade på Ogge, som klappade med handen på sitt knä. Jag log och satte mig nöjt i Ogges famn. Han la armarna runt min midja och kände Oscars avundsjuka blick bränna. Oscar var inte suyr längre iallfall, han och Ogge hade löst det. Men jag märkte hur han fortfarande blev avundsjuk när jag var med Ogge. Felicias mamma startade bilen och vi började åka mot arlanda. Vi skulle överraska Felix och Saga, eftersom dom vart borta en hel vecka nu. Det var bara jag som visste att Felix och Saga gjort slut, jag hade lovat Saga att inte berätta det för någon annan. I och för sig kanske dom var tillsammans nu igen, jag menar, saga hade inte hört av sig och jag var 100% säker på att Felix inte kommer klara sig utan henne. Ogge avbröt mina tankar. 

- Sitter du bra? frågade han och kysste mig mjukt i nacken Jag log, vek ner mitt huvud och kysste hans läppar.

- Finns ingen bättre plats, log jag och släppte kyssen. 

Efter ungefär en timme parkerade Felicias mamma bilen, vi hoppade ur.

- Tack för skjutsen, Sa jag och killarna. Felicias mamma log. 

- Ingen orsak, Jag väntar i bilen. Kommer ni ut såfort ni är klara? frågade hon. Felica nickade.

-  Jadå, Sa hon, gav sin mamma en snabb kram och smällde igen bildörren. 

- vart ska vi nu då? frågade hon, vände sig mot oss. Jag ryckte på axlarna.

- Är det inte ditåt? frågade Ogge och pekade mot ankomsthallen. Jag kollade dit, nickade.

- Jo där måste det vara. Sa felicia. Jag greppade tag om Ogges hand och vi gick bort mot ankomsthallen. 

 

Jag såg min väska komma rulladens på bandet, jag tog den och gick bort till Sagas familj som redan stog med sina väskor. 

- allt med? frågade Sagas mamma med ett leende. Jag nickade. Nu var vi äntligen hemma i Sverige. Att jag följde med till Grekland var något av det värsta jag gjort. Hur mysigt och kul vi än hade i början, förstördes allt. exakt allt. Jag skakade bort tankarna, och vi började gå mot ankomsthallen. 

- Vi går bort till bilen sålänge, det är några som vill träffa er. Sa Sagas pappa och flinade. Saga kollade konstigt på honom.

- va? vem? frågade hon. Hennes pappa pekade mot ett håll dit både min och Sagas blick flyttades. Till min förvåning stog hela "gänget" där. Oscar, Ogge, Omar, Felicia och Alice. Jag tittade på Saga, som släppte sin väska, sprang i full fart fram till Alice, slängde sig i hennes armar. Jag tog  upp Sagas väska i min lediga hand.

- Tjaaaaa Felix! Sa Omar, kramade mig tillbaka.

- Tjena grabbar, svarade jag, släppte kramen och gick vidare för att krama Ogge och Oscar. Jag kollade bort på Saga, hon var fortfarande i Alicias armar, gråtandes. 

- Jag har saknat dig sååååå mycket... hörde jag henne mumla. Jag gick bort och kramade Felicia.

- Hej Felicia! Sa jag glatt och hon kramade mig tillbaka.

- Ååååh gud, hur har ni haft det?! frågade hon ivrigt. Jag bet mig i läppen. Saga hade alltså inte berättat om att det var slut.

- bara bra, ljög jag, klämde fram ett leende.

- Shiiit, ni kommer få berätta allt sen! Sa hon glatt, kramade mig igen. Jag log.

- Ellerhur felix, vi vill höra exakt allt! Sa Oscar mig och dom andra nickade.

- Jaaa, jag ska berätta. sa jag med ett leende.

- hände det nåt eller? asså jag menar.... aa du fattar. Sa Omar retsamt och flinade. jag himlade med ögonen.

- Ellerhur, hände det nåt speciellt i Grekland eller? frågade Ogge och höjde på ögonbrynen. Jag flinade och kollade ner i marken. jag fattade vad dom ville komma fram till.

- Oohh!! Sa Omar, klappade händerna. Jag rättade till kepsen, kollade upp på Omar. 

- Du kommer inte undan sådär lätt, såfort vi kommit hem får du berätta ALLT. Sa Omar allvarligt. jag suckade och himlade med ögonen, sneglade på Saga som kollade argt på oss. Hon hade hört allting. 

- Vad säger ni, ska vi dra hem eller? frågade Alice för att byta samtalsämne. Hon hade antagligen märkt att varken jag eller Saga var särsklit bekväma. 

- jaa, och tack för att ni kom hit och mötte oss! Sa Saga med ett leende.

- Men det är ju självklart! Sa Felicia och kramade om Saga från sidan. Jag vände mig mot grabbarna.

- killkväll senare ikväll? vi vill ju höra allt. Sa Ogge och log. Jag nickade svagt.

- visst. sa jag utan att röra en min. Oscar suckade.

- Har det hänt nåt eller? frågade han förisktigt. Jag röck till och kollade upp på honom. Självklart hade Oscar märkt att något var fel. det var så typiskt honom att märka sånt.

- Va, nej... eller, vi kan ta det ikväll. sa jag och pressade fram ett litet leende.

- Om du aldrig hade sex med Saga, förlåt, vi drev bara med dig lite. sa han förisktigt. jag skrattade lite tyst.

- Nej, det är inte det de handlar om. vi tar det ikväll. sa jag igen. Oscar nickade och jag gav dom en varsin snabb kram, kollade på Saga som fortfarande kramade om Alice och Felicia.

- ska vi gå eller? frågade jag. Saga vände irriterat på huvudet. 

- Ja. mumlade hon, släppte kramen och gick bort till mig. Vi började gå bort mot bilen.

- Så, du har berättat för Alice? frågade jag. Saga höjde ögonbrynen.

- Det är väll klart, hon är min bästavän. Sa hon. Jag nickade.

- Vet någon av dom andra? frågade jag försiktigt.

- nej. svarade hon snabbt. Hon var sur, och jag fattade varför. Det var ju nu jag skulle "bryta kontakten" med henne. Vi gick sista biten till bilen, Hoppade in i baksätet. 

- Blev ni överraskade? frågade Sagas pappa såfort vi satt oss.

- Skojar du eller? jag har saknat dom såå mycket! Sa Saga, knäppte fast säkerhetsbältet. Jag kunde se i backspegeln hur han log, startade bilen och vi började åka. 

 

- Men Saga, ska du inte vara hemma ikväll då? Vi kom ju nyss hem! Klagade mamma från köket.

- Nej! Jag behöver prata med Alice. svarade jag samtidigt som jag la ner sovgrejer i en väska. Hon hade bjudit hem mig till henne på tjejkväll, hon visste ju att jag behövde prata om Felix. Jag hörde mamma sucka.

- Då får du iallafall vara hemma imorgon. Sa hon trött. Jag himlade med ögonen, drog igen väskan.

- Det tar vi då! Svarade jag, drog på mig skorna. Mamma kom ut i hallen.

- åker du redan nu? frågade hon när hon såg att jag tog på mig sista skon. Hon tog en klunk av kaffet hon höll i handen och Jag nickade.

- Alice mamma kunde hämta, och dom står där ute. Sa jag och tröck ner handtaget på dörren.

- Okej, hälsa dom från mig och ring imorgon. sa mamma och gav mig en kram.

- Jaaaa, sa jag, släppte kramen och klev ut genom dörren, stängde den bakom mig och sprang ner till bilen. Alice mamma log stort när jag öppnade bildörren.

- Heeej Saga! Vad brun du är! Sa hon glatt och kollade bak på mig mellan sätena. Jag log lika stort tillbaks.

- Hej! Svarade jag glatt.

- Hur mår du? frågade hon, vände sig och startade bilen.

- Bra. svarade jag och slängde en blick på Alice som satt bredvid mig. Bilen startade och vi började åka. 

- Vad kul att du ville komma, Jag har köpt massor gott till er. sa hon och jag log.

- det kommer bli supermysigt, tack för att jag får komma! Sa jag och försökte låta så trevligt jag bara kunde.

- Såklart du får komma! När du vill! Sa hon och vi körde ut från området. Alice vände sig mot mig.

- Sak vi bada ikväll eller? frågade hon med ett flin. Jag höjde ögonbrynen.

- skojar du? Såklart vi ska bada! Sa jag och Alice skrattade.

- Du kommer få en chock, du har ju blivit van med vattnet i Grekland, dethär kommer kännas iskallt. Skrattade Alice. Jag gav henne en allvarlig blick.

- tror du att JAG kommer tycka det är kallt? Jag skulle kunna bada i minusgrader! sa jag. Alice skrattde igen.

- Du har rätt, om någon har svårt att komma i vattnet är det nog jag. erkände hon. Jag skrattade och Alice la upp fötterna i mitt knä, vred sig om så att hon satt med ryggen mot bildörren.

- Snälla Alice sätt dig ordentligt. suckade hennes mamma. Jag kollade på Alice och skrattade, började putta ner hennes ben hon suckade.

- Jag satte mig ju så skönt! Sa hon och putade med underläppen. Alice mamma bara skakade på huvudet och vi började skratta igen. 

Efter ett tag var vi framme. Alice mamma parkerade bilen utanför Alice fina hus, vi hoppade ur. solen hade börjat gå ner och vattnet glittrade så fint. 

- Vi kanske borde ta det där kvällsdoppet nu, medan solen är uppe? frågade Alice. Jag nickade och vi började gå upp mot huset.

- Alice! Jag och pappa åker om 10 minuter, skrek Alice mamma som packade ut grejer från bilen. 

- Okej! Vi ses imorgon! Skrek hon tillbaks, öppnade dörren och vi klev in i Alice hall. den var stor och ljus. 

- Vart ska dom? frågade jag, drog av mig skorna. 

- på nån middag tror jag det var. Dom kommer hem inatt. Sarade Alice, drog med mig upp för trappen.

- Tog du med bikini? frågade hon och vi klev in i hennes rum.

- Yes, svarade jag och drog upp en svart bikini från väskan.

- shiit vilken snygg! Sa Alice och gapade. Jag skrattade.

- Tack, din är säkert jättefin den också. sa jag, drog av mig kläderna och på med bikinin. 

- Jag köpte faktiskt en ny i veckan! Sa Alice stolt, gick bort mot garderoben och plockade fram en mörkrosa bikini med rosetter där man knyter. 

- gud vilken söt! Utbrast jag och Alice log. 

- Ogge hjälpte till att välja! Eller ja, han betalade den också. Sa Alice och log generat. 

- Åh, vad söt han är! Sa jag och lindade en handduk runt midjan. Alice nickade och vi blev tysta, gick ner för trappen och ut ur huset.

- Du... vi måste prata om Felix. sa Alice allvarligt efter en liten stund.

- Nu badar vi. sa jag istället för att svara henne. Hon suckade och vi började gå ut mot vattnet med haddukarna runt oss. 

- Saga, jag vet att du vill prata. Det är ju en av andledningarna du kom hit, ellerhur? frågade hon. Jag kollade bak på henne och la huvudet på sne.

- Jaaa, men måste vi ta det nu? kan vi inte bara bada och ha kul istället? frågade jag. Alice gav ifrån sig en liten suck igen. 

- Jo, okejdå. Svarade hon och vi gick ut på bryggan, la ifrån oss handdukarna. Jag klev långsamt ner för stegen, doppade foten i vattnet. Jag kände hur gåshuden spred sig över kroppen.

- shiit, det är iskallt! Gnällde jag och tog upp foten igen. Alice flinade.

- Jag sa ju att du skulle tycka det! Retades hon. Jag himlade med ögonen, gick längre ner på stegen tills jag tillslut släppte greppet och tog ett simtag ut i vattnet. 

- Kom i nu! Sa jag och skvätte lite vatten på Alice. hon gav mig en mördarblick och jag skrattade. Sen tog hon sats, Hoppade bomben rakt ut i vattnet. Jag skrattade när hon kom upp till ytan.

- vad var detdär då? Det brukar ju ta år för dig att komma i vattnet! Sa jag med skratt i rösten.

- mycket hinner hända på en vecka, flinade hon. Jag skrattade. 

- Kom vi simmar ut i solnedgången, sa jag. Alice nickade och vi började simma ut i vattnet. Vi gjorde alltid så när vi tog kvällsdopp. Det var så mysigt.

 

Jag plingade på dörren hos Oscar, han öppnade direkt och ett leende spred sig på hans läppar när han såg mig i dörren.

- Tja Felix! Äntligen kommer du, sa han med ett flin. Jag log tillbaks och gav honom en kram.

- Har Omar och Ogge redan kommit? frågade Jag, gick förbi Oscar in i hallen. Han höjde på ögonbrynen.

- haha ja, för en halvtimme sen. sa han och jag kollade chockat på honom.

- Varför så tidigt? frågade jag förvånat.

- Felix, klockan är halv 9. Vi skulle ses vid 8. Sa Oscar och skrattade.

- Oouups... skrattade jag och vi gick in i vardagsrummet. Omar satt och spelade fifa med fötterna placerade på bordet och Ogge satt i en fotölj med mobilen. 

- Tja grabbar! Sa jag, satte mig i soffan. Omar slängde en blick på mig, pausade spelet och vände sig mot mig.

- Och nuu ska du berätta vad du och Saga gjorde i Grekland. Sa Omar bestämt. Jag suckade, visste att frågan skulle komma.

- Inget speciellt, sa jag och tyckte på axlarna. Omar höjde på ögonbrynen.

- Komigen. Jag ser det på dig. Ni hade sex ellerhur? fortsatte han. Jag vek ner blicken till mina händer. Jag såg i ögonvrån hur Ogge la ifrån sig sin mobil. Jag struntade i att svara. Ja, det hade vi. Men vadå? vad spelade det för roll nu? det var ändå slut. 

- Hallå? Hade ni det eller? frågade Omar igen. Jag suckade och kollade upp på honom.

- Ja, det hade vi? Om det nu är så jävla viktigt. sa jag surt. Omar kollade chockat på mig. 

- shit sorry, trodde du skulle vara glad. Sa han och höjde på ögonbrynen. Jag kollade på Oscar och Ogge. Oscar satte sig ner i soffan bredvid mig.

- Felix, vad har hänt? frågade han. Jag vände mig mot honom.

- Inget speciellt, det är lungt. mumlade jag till svar. Oscar suckade.

- Lägg av, vi märker att det är något. Sa han och Ogge nickade instämmande. 

- Såhär låg har du inte varit på jättelänge, så vad fan har hänt? frågade Ogge. Jag tog ett djupt andetag.

- Jag gjorde slut med Saga. Sa jag snabbt. Oscars och Ogges ögon blev stora och Omar vände hastigt på mig.

- Du gjorde vadå?! frågade han, nästan lite argt.

- Jag gjorde slut med Saga! Sa jag igen liyte högre, reste mig från soffan och började gå bort mot ytterdörren. 

- Felix stanna! Ropade Ogge. Jag vände mig om mot honom. 

- varför? vad ska ni göra? Jag gjorde slut med Saga. så, allt ni behöver veta. Sa jag, tröck ner handtaget på dörren. Oscar var snabbt framme och blockerade vägen för mig. 

- Felix, gå tillbaka till vardagsrummet. Snälla. bad han. jag suckade.

- Men varför?! Ni kan inte direkt göra något åt det. sa jag irriterat, försökte komma föbi Oscar.

 - Vi måste få prata med dig om det, gå tillbaks. Sa han igen. Jag fattade att jag inte hade någon chans. Oscar skulle inte ge sig för än jag satt i soffan och berätta allt. Jag suckade, vände och slängde mig i soffan igen.

- Vad vill ni veta då? frågade och surt.

- Varför i helvete du gjorde slut med Saga kanske?! Sa Omar argt. Jag blängde på honom.

- Omar, det hjälper inte om du är arg. låt honom berätta istället. Sa Ogge för att lugna ner Omar. Omar mumlade något och tog upp mobilen. Jag vände mig mot Ogge och Oscar som nu satt i varsin fotölj. 

- Hände det något speciellt Felix? Jag menar... du älskar ju henne, det kan ju inte bara tagit slut? frågade Oscar försiktigt. Jag kollade ner på mina händer igen.

- jag orkade bara inte mer. vi bara bråkade och hon gjorde mig ledsen så ofta. det kommer bli bättre utan henne. mumlade jag, hörde ett skratt från Omar. Jag blängde surt på honom.

- Kommer det bli bättre utan henne? skulle inte tro det. sa han kaxigt utan att lyfta blicken från mobilen. 

- Omar snälla, sa Ogge och Omar bara himlade med ögonen.

- Så... vad händer nu? frågade Oscar. jag bet mig hårt i läppen, kollade försiktigt upp på honom.

- Jag tänker skita i henne, bryta kontakten. Jag vill inte ha med henne att göra. Sa jag självsäkert, med blicken fast på Oscar. 

- wow... varför då? frågade Ogge chockat.

- För att jag är kär i henne! Sa jag och slog ut med armarna. 

- Vänta nu här... du är kär i henne, men ändå tänker du skita i henne? frågade Omar och la undan mobilen. Jag nickade.

- Jag klarar inte av att bli sårad mer. Hur jävla kär jag än är måste jag glömma henne. Och det ändå sättet som kommer funka är att skita i henne. sa jag och bet mig i läppen. Jag hörde Omar sucka högt.

- Men Felix... Ni är ju helt perfekta... sa Ogge försiktigt.

- Vi är fan inte perfekta?! Vet du hur jävla mycket vi bråkade i Grekland eller?! Så kom den där idioten Eros och han gjorde allt bara ännu värre! Vi är inte perfekta! Skrek jag. Jag hade fått nog. Killarna kollade chockat på mig.

- Och vem fan är Eros? frågade Omar förvånat.

- En kille. mumlade jag, lutade mig tillbaks i soffan och la armarna i kors. 

- Vadå, Gjorde han något? frågade Oscar.

- han gjorde jävligt mycket! Sa jag surt.

- Men vafan berätta vad han gjorde då. sa Omar som också började tappa tålamodet. 

- Men jag vet inte, han bara... Var med Saga. Hela tiden. sa jag tyst. Det blev tyst i rummet. jag kollade ner på mina händer, men kände hur alla blickar var fästa på mig. 

- Felix... jag vet inte vad jag kan göra mer än att säga att det löser sig. Sa Oscar efter en stund. Jag tittade upp på honom, nickade försiktigt.

- mm. sa jag tyst.

- Men du, har du pratat med Saga? Frågade Ogge.

- Om vad? frågade jag.

- Att du tänker skita i henne. svarade han. Jag suckade.

- typ... eller asså... hon har försökt prata med mig. men jag har mest vart sur och det har oftast slutat med bråk. 

- Du borde prata med henne. förklara hur det är. För du vill väll inte göra henne ledsen? frågade Ogge. jag skakade på huvudet.

- Du har rätt. imorgon kanske. sa jag försiktigt.

- Du vet att du alltid kan prata med oss om sånthär, Sa Oscar. Jag kollade på honom och log svagt. Oscar var så bra, han brydde sig verkligen.

- Jag vet, tack. sa jag och det blev tyst i rummet igen.

- Näääe vad säger ni, är det inte dags för lite fifa?! frågade Omar för att avbryta tystnaden. Jag log. 

- Vi kör, sa jag och sträckte mig efter en kontroll.

 

---

Sååådärja! Då har ni del 62! vet inte när nästa kommer men så fort som möjligt! Kommentera vad ni tyckte! 

Fick ett låttips tidigare som kunde vara med i novellen, så om ni har några bra låtar ni tycker skulle passa nån gång kan ni gärna tipsa om det! Ha det bra sålänge, Puuusss